Hitlers förlorade Svartahavsflotta funnen

2008-02-19 23:00  

Hösten 1941 fraktades sex tyska ubåtar genom Europa från Kiel till Constanta vid Svarta havet. Nu har vraken efter tre av dem hittats utanför Turkiets kust av marinarkeologer.

De utgjorde Tysklands Svartahavsflottaunder andra världskriget, och gjorde livet surt för sovjetiska och brittiska fartyg. Sex 37 meter långa ubåtar, som hösten 1941 fraktades på kanaler, floder och landsvägar genom hela Europa, från Kiel vid Östersjön till Constanta vid rumänska Svartahavskusten.

Det var när Tyskland gick till angrepp mot Sovjetunionen som tanken väcktes att försöka forsla ubåtar till Svarta havet, och blockera hamnarna i Ukraina och på Krim. I flottbasen i Kiel fanns sex mindre ubåtar som skulle lämpa sig för uppdraget. De var av en typ kallad II-B, byggda i mitten av 1930-talet. 37 meter långa och tre meter breda, vägde 280 ton och hade 24 personers besättning. De hade mest använts till utbildning, men en av dem, U-23, hade sänkt en hel del skepp under sin legendariska befälhavare Otto Kretschmer, kallad Tyste Otto.

Problemet var bara hur man skulle få ubåtarna till Svarta havet. Att segla båtarna hela vägen runt Storbritannien och genom Medelhavet ansågs alltför riskabelt, och det skulle dessutom innebära att man tvingades att kränka det neutrala Turkiets territorialvatten. Så man beslutade sig för att ta dem landvägen. 3 300 kilometer rakt igenom hela Europa.

Först monterades ubåtarna isär så mycket som det gick. Sedan skeppades de på pråmar från Kiel genom kanalen till Hamburg. Därefter uppför floden Elbe till Dresden. Därifrån drogs de på landsväg över 1 000 kilometer till Ingolstadt vid Donau. Där lastades de åter på pråmar och fraktades nedströms, via Wien, Budapest och Belgrad till Svarta havet.

I den rumänka hamnstaden Constanta monterades de åter ihop, och vips hade Tyskland en egen ubåtsflotta i Svarta havet.

Under tre år härjade de sex ubåtarna under Svarta havets vågor, och sänkte sammanlagt 54 000 ton sovjetiskt tonnage. Tre av ubåtarna sänktes.

Hösten 1944marscherade röda armén in i Rumänien. Landet gjorde en blixtsnabb politisk kovändning, och förklarade Tyskland krig. De tre kvarvarande ubåtarna var plötsligt fredlösa utan hemmahamn, och utan möjlighet att ta sig ut. Befälhavarna fick order från Berlin att sänka ubåtarna och ta sig till det neutrala Turkiet. Detta gjordes, men besättningarna fängslades när de kom iland på den turkiska kusten, och de internerades för resten av kriget.

Nu har alltså vraken hittats, och de är enligt marinarkeologerna i mycket gott skick. En anledning till detta är att Svarta havet under några tiotal meters meter djup är syrefritt, vilket gör att exempelvis järn inte rostar, och att trä kan bevaras länge.

I turkiska vatten vimlar det av vrak från alla tidsåldrar. Allt från antiken till modern tid. Marin­arkeologen och ingenjören Selçuk Kolay har tidigare funnit och undersökt en rad fartyg från första och andra världskrigen, däribland en australiensisk ubåt som sänktes i Marmarasjön i samband med slaget om Gallipoli 1915.

Under senare decennier har en del turkiska skrothandlare specialiserat sig på att dyka och plocka upp plåt från vraken på havsbotten. En verksamhet som inte alls roar marinarkeologerna. Och det inte bara för att verksamheten inkräktar på arkeologernas område.

– Om vraken gjordes tillgängliga för dykturism skulle Turkiet kunna tjäna betydligt mer pengar än genom att bärga vraken och sälja dem som metallskrot, säger Selçuk Kolay.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer