”Upprepa inte misstagen när vätgas är på väg att ta över”

2021-04-14 11:47  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Sverige måste använda styrmedel som fokuserar på den bästa tekniken för miljön och inte låta särintressen, skatter och föråldrade regleringar fördröja utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle, skriver Urban Kristiansson.

Stöd villaägare, bönder, åkerier, bygemenskaper med flera att utvecklas till ”prosumenter”, det vill säga småskaliga producenter av el med kapacitet att mellanlagra den innan den konsumeras i ett självförsörjningssystem för transporter och hushåll. 

Vätgas och bränsleceller är enda möjligheten för lastbilstillverkare att möta EU:s reglering av utsläpp av koldioxid. Daimler AG och AB Volvos Joint Venture har insett detta. I lösningen för fjärrtransporter ingår att nyttja vätgastankställen längs stora vägar. Under de närmsta tio åren kommer med andra ord en storskalig verksamhet för vätgas till fordon att byggas ut.

Självfallet kan personbilar nyttja dessa tankställen. Men, fossilfria transporter behöver även lösningar för brukare som inte har nära till tankställena. Här öppnar sig en ny bransch vars affärsmodell tangerar affärsmodellerna för lastbilar, personbilar och elenergi. 

Kärnan i ”prosumentbranschen” är småskalig och fossilfri el och vätgas för både transporter och hushåll. All teknik som behövs är känd. Alla etablerade biltillverkare har sedan mer än 20 år laborerat med bränslecellsfordon och i dagsläget sipprar dessa bilar ut på marknaden.

Detta öppnar för innovationer av robusta lösningar för tankning och laddning, elektrolysörer, värme och kyla. Här finns potential att skapa nya företag samtidigt som vi får en fossilfri elenergiförsörjning. Vi måste vara proaktiva och snabba om dessa nya företag skall etableras i Sverige.

Snabbhet uppnås om stödåtgärder fokuserar effektivaste drivlinan för fossilfrihet. Lyckligtvis börjar allmänna opinionen förstå elbilar och parallell-hybriders (förbränningsmotorn och elmaskin är mekaniskt kopplade till framdrivningshjulen) miljösvagheter. 

Den miljövänligaste drivlinan är serie-hybriden, där enbart elmaskinen är kopplad till framdrivningshjulen, med ett batteri som täcker dagliga transportbehovet och en räckviddsförlängare som drivs av vätgas. Toyota Mirai är ett exempel på en serie-hybrid. Räckviddsförlängaren kan initialt vara en förbränningsmotor som körs på HVO eller vätgas och som gradvis ersätts med bränsleceller när dessa mognar.

En serie-hybrid belastar miljön med lägre koldioxid än en parallell-hybrid resp. elbil ur ett livscykelperspektiv samtidigt som den är trafiksäkrare än båda. Den är bättre än en parallell-hybrid avseende avgasemissioner (HC, CO, NOx, partiklar), utvecklingskomplexitet och -ledtid, samt enklare att serva & underhålla.

Serie-hybriden är bättre än en elbil avseende materialåtgång i kaross & chassi, partiklar från däckslitage, produktkostnad, materialåtgång för batteri, oetisk gruvdrift med inslag av barnarbete, och framförallt löser serie-hybriden alla kunders transportbehov.

Det har tagit drygt 20 år för elektrifierade drivlinor att nå dagens blygsamma försäljningsnivåer. Varför? Låter politikerna sig (medvetet) luras av särintressen? Varför har man annars satsat på etanol? Varför har bonus/malus optimerats mot skatteintäkter och inte miljö? Varför har man tillåtit försök med elektrifierade vägar som svepskäl för att inte ta tag i koldioxidproblemet? 

Varför har man låtit laddutrustningar utvecklas av organisationer som inte kan bilmarknaden? Effekterna av dessa irrvägar är en onödigt långsam introduktion av elektrifierade fordon och onödigt höga koldioxidutsläpp.

Upprepa inte misstagen när vätgas är på väg att ta över som energibärare. Enligt mitt förmenande är det avgörande att bilindustrin agerar draglok under förändringsarbetet. Det är enbart bilindustrin som förmår att balansera den nya tekniken mot behoven hos den breda massan av kunder.

Min uppmaning är att staten i samråd med oberoende kompetenta fordonsingenjörer utarbetar en robust hållbar strategi med ambitionen att Sverige år 2030 är världsledande inom prosumentbranschen både avseende antal prosumenter och nyföretagande.

 

Urban Kristiansson, pensionerad civilingenjör och teknisk doktor, tidigare Volvo Cars samt adjungerande professor Chalmers automotive engineering, Chalmers

Mer om: Debatt Vätgas

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt