Opinion

”Risken: Svårare få tillstånd för ny vindkraft och nya gruvor”

Foto: Per Larsson/TT
Pia Pehrson, advokat/partner, och Björn Eriksson, Foyen Advokatfirmas avdelning för mark- och miljörätt Foto: Foyen Advokatfirma

DEBATT. Regeringen får inte göra om de två senaste regeringarnas misstag: Att fastna i nya utredningsträsk när det gäller tillståndsprocesser. Nya EU-direktiv kan också försvåra för nya verksamheter att få tillstånd, skriver Pia Pehrson och Björn Eriksson.

Enligt Tidöavtalet ska miljöprocesserna bli mer flexibla, effektiva och förutsägbara. Samtidigt ska statens synpunkter samordnas via färre myndigheter.

Det här är välkomna besked. Krångliga och långdragna tillståndsprocesser leder i dag till att investerare väljer andra länder än Sverige för sina projekt. Därmed går arbetstillfällen förlorade samtidigt som projekt för grön omställning försenas eller rent av rinner ut i sanden.

Lägg därtill att Sverige riskerar att hamna på efterkälken och fastna i en beroendeställning när det gäller utvinning av den nya tidens guld – metaller som används i ny teknik för till exempel batteritillverkning.

Regeringen måste nu gå in med hög fart i arbetet med att förenkla och förbättra tillståndsprocesserna. Den får inte heller göra om de två senaste regeringarnas misstag, där de tillsatt en rad utredningar som inte resulterade i någon ny lagstiftning.

Pia Pehrson, advokat/partner, och Björn Eriksson, Foyen Advokatfirmas avdelning för mark- och miljörätt Foto: Foyen Advokatfirma

Förändringar måste till nationellt, men också i ett större omvärldsperspektiv.

En parallell utmaning är EU:s kommande förslag på förordningar och direktiv. Många av dessa innehåller långtgående förpliktelser, till exempel när det gäller ytor som medlemsstaterna ska tvingas avsätta för naturskydd, och som medför både svåröverblickbara och motsägelsefulla krav.

Den stora frågan blir därför hur bioenergi och vindkraft ska kunna produceras om stora landytor inte längre får nyttjas utan ska öronmärkas för bevarandeändamål? Dessutom finns oerhört många redan existerande skyddsformer både på land och till havs för naturvärden, skyddade arter och kulturvärden.

Ett annat exempel är påbyggnaden av det så kallade IED-direktivet, vilket ska utvidgas till bland annat gruvindustrin och innehåller krav på innovation.

De här exemplen leder till ytterligare svårigheter för verksamheter som redan är mycket strängt reglerade. Gruvindustrin och utvinning av metaller har en nyckelroll i omställningen till förnybar energi och elektrifiering. Om Sverige inte är observant och vågar driva sin linje i dessa sammanhang kommer det spela mindre roll vilka förbättringar och effektiviseringar som görs i den svenska tillståndsprocessen.

De EU-rättsliga kraven tar över och vi får en situation där vi i Sverige mister kontrollen. Regeringen måste också lyssna in näringsliv, myndigheter och domstolar som arbetar med de kommande prövningarna, och därefter tillsätta de resurser som behövs för att förverkliga effektivare tillståndsprocesser. Risken är annars stor för att den rundgång som nedanstående exempel om Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar ska upprepas.

För att snabba upp tillståndsprocessen för bottenundersökningar till havs gjordes ändringar i den så kallade kontinentalsockelförordningen den 1 juli 2022. SGU skulle ta över beviljandet av tillstånd från Näringsdepartementet för de undersökningar som görs i tidigt skede, till exempel för kommande vindkraftsprojekt.

Normalt tidsbegränsas tillstånden för dessa väderberoende och dyra undersökningar, och med villkor om att undersökningarna endast får göras viss tidsperiod, exempelvis tidig höst med hänsyn till naturintressen eller skyddade arter. Inför 1 juli 2022 begärde SGU fler resurser för att hantera allt tillkommande arbete, men regeringen vägrade ge nya medel. Följden blev att det nu går ännu långsammare i tillståndsprocesserna.

Flertalet ärenden har flyttats tillbaka till regeringen utan kompletta beslutsförslag från SGU, medan andra ärenden som var klara för beslut i maj eller juni 2022 fortsatt väntar på beslut. Resultatet blev tyvärr dystert – ett haveri för framtidens havsbaserade vindkraft.

Låt oss till sist ge några konkreta råd för den pågående mandatperioden med målet att förbättra och effektivisera miljöprocesserna – oavsett vad det är för kraftslag som ska byggas ut eller industri som ska utvecklas.

• Inför en gemensam hantering av de ärenden där regeringen är prövande myndighet och förstärk resurserna på samtliga enheter som arbetar med tillståndsfrågor inom det nya Klimat- och Näringslivsdepartementet

• Beta av och fatta beslut gällande de många gruv- och vindkraftsärenden som sedan flera år ligger på hög hos Regeringskansliet.

• Ge en generell resursförstärkning åt domstolarna som prövar överklaganden av såväl detaljplaner som miljötillstånd, så att nya bostads-, industri och energiprojekt kommer i gång.

• Inför tidsfrister för handläggningen, det vill säga när eventuella kompletteringskrav ska lämnas in från remissmyndigheter, när beslutsförslag ska vara klara, och när beslut ska fattas.

Det är av yttersta vikt att göra så många förbättringar som möjligt inom befintligt system och utan utredning och regeländringar. Dessutom finns ett antal bra färdiga förslag i Miljöprövningsutredningens slutbetänkande, så med viss sållning bland dessa kan lagförslag relativt snabbt bli till verklighet.

Den nya regeringen måste vara snabba ur startblocken. Varken Sverige eller klimatet har råd att fastna i ännu ett utredningsträsk eller tappa mer konkurrenskraft genom fortsatt rättsosäkra och krångliga tillståndsprocesser.

Pia Pehrson, advokat/partner

Björn Eriksson, biträdande jurist

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt.