”Problemet är att hälften hoppar av utbildningen”

2018-12-17 15:00  
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer. Foto: Pernilla Pettersson

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Otillräckliga förkunskaper i framför allt matematik är huvudorsaken till att hälften väljer att lämna utbildningen. Istället för nya högskoleplatser behövs insatser i grund- och gymnasieskolan, framför allt i matematik, skriver Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer.

Det går inte att ta miste på Jonas Jonssons engagemang för sin bransch och betydelsen av de ingenjörer som arbetar i den. Det är ett engagemang vi delar, som fackförbund och intresseorganisation för Sveriges ingenjörer. Däremot menar vi att bilden Jonssons debattartikel är väl mörk. Det har i själva verket hänt en hel del de senaste åren som förtjänar att lyftas fram.

Visst, man möter ibland de uppfattningar som Jonsson beskriver. Men det sker inte oftare än att det var 17 000 förstahandssökande till civil- och högskoleingenjörsutbildningen hösten 2018. Nära en fjärdedel av de antagna till högskolans program läser en teknik- eller datautbildning. Sedan mitten av nittiotalet har antalet personer med teknisk högskoleexamen trefaldigats.

Det är glädjande att fler fått möjligheten att läsa till ingenjör. Men ropen på nya ingenjörsplatser skymmer sikten för det verkliga problemet: att så många som hälften hoppar av utbildningen. Det ger ingenjörsutbildningen en föga smickrande förstaplats för utbildningar med flest studentavhopp före examen. En enkätundersökning vi genomfört visar att otillräckliga förkunskaper i framför allt matematik är orsaken till att många väljer att lämna utbildningen. Så istället för nya högskoleplatser behövs insatser för att höja förkunskaperna i grund- och gymnasieskolan, framför allt i matematik.

Fortfarande är bara var tredje sökande kvinna och vi håller med Jonsson om att vi tillsammans med företagen behöver bli ännu bättre på att lyfta fram förebilder, stimulera teknikintresset hos bredare grupper och manifestera alla fantastiska möjligheter med ingenjörsyrket. Men även här bör bilden nyanseras. Antalet kvinnor som sökte ingenjörsutbildningar i höstas var ungefär lika många – 9 500 – som det totala antalet kvinnor som sökte sjuksköterskeutbildning och läkarutbildning.

Jonsson framför flera angelägna punkter som vi också står bakom. Ett viktigt exempel är behovet av att bättre ta tillvara invandrade ingenjörer, där det finns mycket att göra. Viktigast av allt är chansen att få jobba som just ingenjör. Om andelen yrkesverksamma bland utrikes födda var densamma som för inrikes födda, skulle det medföra ett tillskott på 8 000 (!) ingenjörer.

När vi talar om attraktionskraft för ingenjörsyrket går det inte att underskatta behovet av bra villkor och lön. Vi är bekymrade då ingenjörernas löner under flera år tappat i förhållande till andra akademikergrupper. Det håller inte om vi ska kunna locka fler unga att vilja bli ingenjörer.

Klart är att det inte räcker med att vänta på att någon annan ska leverera ingenjörer utan vi måste tillsammans göra jobbet. Vi träffar gärna Jonas Jonsson och andra företrädare för våra ingenjörsföretag för att hitta nya samarbeten som får fler att hitta till ingenjörsyrket.

Ulrika Lindstrand

Förbundsordförande

Sveriges Ingenjörer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt