”Öppen källkod är nyckeln för Europa i nästa digitaliseringsvåg”

2022-01-21 09:02  
Foto: Unsplash

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Programvarumarknaden domineras av ett fåtal mycket stora icke-europeiska företag. Det ger en inlåsning av industrier och underminerar Europas digitala suveränitet, skriver Jonas Feist och Tomas Gustavsson, APELL.

Öppen programvara har funnits sedan användningen av datorer började växa under 1960-talet. Öppen programvara är baserad på öppen och kollaborativ innovation som sker mellan programvarans utvecklare och användare, och tillåter dem att fritt använda, studera, förbättra och dela programvaran.

Dock har sedan 1970-talet programvaruindustrin mest förlitat sig på sluten programvara, slutna format och nätverkande för att stärka industrins dominerande aktörer i stället för användarna - oavsett om de är individer, företag eller länders regeringar.

Med sluten programvara blir användaren beroende av leverantören när det kommer till kompatibilitet med annan programvara. Dess användare bli inlåsta till specifika leverantörer och förhindras därmed att välja bättre programvara, eller produkter som bättre passar deras specifika behov.

I praktiken domineras idag programvarumarknaden av ett fåtal mycket stora, icke-Europeiska företag. Beroendet av dessa företags nycker av utländska regeringar blir ännu starkare när leverantörerna av proprietär programvara flyttar sina erbjudanden till molnet, där de har ännu mer kontroll och kan förändra funktioner när som helst. Från ett samhällsperspektiv är denna strategiska inlåsning av industrier och länder kärnan av vad som underminerar Europas digitala suveränitet.

Ett mer proaktivt främjande och mer proaktiv investering i öppen programvara på europeisk och nationell nivå skulle främja mera än ekonomisk tillväxt i Europa. Det skulle också stimulera innovation och möjliggöra etablering av en framgångsrik europeisk it-industri rotad i ett brett ekosystem av företag, av alla olika storlekar, som utvecklar och tillhandahåller öppen programvara.

Det skulle skapa jobb i it-sektorn och öka Europas förmåga att skapa sin digitala framtid. Dessa var de tydliga slutsatserna i en aktuell studie publicerad av EU-kommissionen. 

Mer specifikt indikerar studien att de cirka 1 miljard euro som företag i EU investerat på programvara med öppen källkod, OSS (open source software) under 2018 redan har genererat mellan 65 och 95 miljarder euro i ekonomisk tillväxt, och att öka investeringarna med 10 procent skulle skapa en årlig BNP-tillväxt på mellan 0,4 procent och 0,6 procent. Vidare skulle det bidra till mer än 600 nya startups inom EU:s it-sektor.

Dessa siffror visar på mycket hög potentiell avkastning på investeringar i OSS. Behovet av digital självständighet tillsammans med de omfattande positiva effekterna på ekonomin från investeringar i OSS rättfärdigar en ny nivå av politiskt engagemang.

I kontrast skapar öppen källkod licenser ett ramverk för programvara som gör att den fritt kan utvecklas för att lösa nya utmaningar, anpassas till nya omständigheter och utvecklas till att bli mer effektiv. Användarna ges sann valfrihet. Individer eller företag kan bidra med mer innovativa lösningar som är tillgängliga för alla utvecklare och användare som är intresserade, då öppen källkod inte lägger juridiska eller avtalshinder för samarbete.

Med andra ord tillåter OSS konkurrens och innovation att blomma, så att programvarans användare i publik och privat sektor lättare få tillgång till programvaruprodukter som passar deras behov till en rimlig kostnad, utan strategisk inlåsning.

EU-kommissionens studie bekräftar att det redan finns en blomstrande OSS-sektor i Europa, med små och medelstora företag i framkant av tillväxten. Det finns en god grund att bygga på. Nyckelfrågan är att identifiera politiska beslut på EU-nivå och nationell nivå, som låter den europeiska OSS-sektorn utvecklas ännu mer så den kan nå sin fulla potential och europeiska ekonomin få alla fördelarna från en ökad investering i OSS.

Vi på APELL (European Open Source Business Association), tror att de politiska prioriteringarna bör vara:

1. Etablering av specifika öppen källkods-strategier på EU-nivå och i varje EU land, fokuserat på att förbättra ekonomisk tillväxt, innovation och digital suveränitet

2. Prioritera Open Source när det gäller inköp av programvara i publik och privat sektor, så att det blir omöjligt att skapa ogenomträngligt leverantörsberoende

3. Främja investeringar i OSS, till exempel med stöd för högrisk- och FoU-intensiva processer relaterade till att små och medelstora företag skapar en initial kodbas och tar den till marknaden, och mer generella skatteincitament för öppen källkods-bidrag

4. Öka offentlig finansiering av specifika och strategiska öppen källkods-projekt, specifikt för små och mellanstora företag, genom existerande och nya initiativ

5. Placera öppen källkod i hjärtat av digitala kunskapsstrategier och datavetenskapliga utbildningar över hela Europa, med målet att främja innovation i det långa loppet

Ovan områden bör vara startpunkten för att bygga en grund för en ny europeisk digitala industri som använder öppen källkod till vad den gör bäst: innovation, röra om och leverera digital suveränitet. Oavsett digital arena, moln, ai, cybersäkerhet eller internet of things, så är öppen programvara i hjärtat av innovationen som sker och Europa har en chans att leda den.

 

Jonas Feist

Tomas Gustavsson

för APELL (Association Professionnelle Européenne du Logiciel Libre), Europe’s Open Source Business Association

  

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt