Opinion

”Ni har fel – digitalisering ger radio för framtiden”

Per G Borgå produktchef Radio, Teracom AB.

REPLIK. Dab-tekniken är modern, robust och ger samma täckning som analog fm-radio. Dessutom minskar energiförbrukningen betydligt, svarar Per G Borgå på Teracom.

I två debattinlägg i Ny Teknik anser representanter från Centerpartietrespektive två IVA-ledamöter att den svenska radion ska ligga kvar i fm och inte digitaliseras. Skälen anges vara att digitalradio inte kan uppnå samma täckning samt att robustheten minskar.

Det är beklagligt att undertecknarna, framför allt Thorngren och Fältström från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, inte har bättre kunskap om radioteknik och marksändningar.

Så låt oss slå fast följande:

Tekniken är modern och effektiv

Dab+ standardiserades år 2008 och är utvecklad i samarbete mellan ett hundratal radiobolag, nätoperatörer och tillverkare. Dab-tekniken är en etablerad standard i Europa. Det innebär att det finns ett stort utbud av digitala radiomottagare och att man kan lyssna på digitalradio oavsett var man är i Europa.

Digital radio ger samma täckning som analog fm-radio

Det är riktigt att täckningen för analog och digital mottagning skiljer sig åt och att det därför krävs fler sändarstationer i digitalradio. Men Teracom har räknat på digitalt sändarnät som motsvarar täckningen i fm, inklusive den för bilradion så viktiga yttäckningen.

Digital radio ger samma robusthet som analog fm-radio

Ett digitalradionät kommer att nyttja master och sändarstationer i dagens fm-nät och därmed uppfylla kraven på tillgänglighet, robusthet och redundans. Det innebär att digitalradio kan säkerställa utsändningen av Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) i krislägen.

Energiförbrukningen minskar betydligt vid en digitalisering

Dab+ förbrukar cirka 23 procent av energin jämfört med dagens fm-nät. Det är bra för miljön och för programbolagen som får lägre distributionskostnad. Digital teknik möjliggör utsändning av mer än dubbelt så många programkanaler till halva utsändningskostnaden.

Thorngren och Fältström menar att det är onödigt att digitalisera eftersom man tror att det är möjligt att hitta nya fm-frekvenser. Men det är en komplex process som ger en till tre nya nationella frekvenser eller radiokanaler. Kostnaden för en sådan omplanering är mer än dubbelt så hög jämfört med investeringen för ett rikstäckande dab+ nät med plats för 30–40 radiokanaler.

Centerpartiets representanter skriver i sitt inlägg att kritiken från remissinstanserna varit massiv. Men av de inkomna svaren är endast cirka 17 procent negativa.

Public Servicerådets yttrande om att en digitalisering kostar 10–15 miljarder kronor är dessutom helt tagen ur luften. Investeringen för en digitalisering bekostas till fullo av branschen själv, inte med skattepengar.

Radiobranschen – såväl Sveriges Radio som de kommersiella radiobolagen – är överens. En rätt genomförd digitalisering innebär att radion kan utvecklas och bibehålla sin starka position.

Det är därför högst förvånande att Centerpartiets representanter säger nej till en sådan utveckling. Frågan om digitalisering av marknätet handlar i grund och botten inte om teknik utan om mediepolitik, yttrandefrihet och om allas – både lyssnare i landsbygden och i tätorten – tillgång till ett rikt och abonnemangsfritt utbud av radiokanaler och nya tjänster.

Per G Borgå produktchef Radio, Teracom AB