Kärntekniker: ”Nu är elbristen ett faktum”

2020-07-06 07:30  
Foto: TT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Det framstår allt mer som att våra politiska beslutsfattare inte har en verklighetsbaserad bild av vad stängning av kärnkraftverken som nu äger rum leder till, skriver Marcus Eriksson, med flera från Sveriges kärntekniska sällskap

Som framgått av en läckt delvis hemlig rapport från Svenska Kraftnät, finns nu risk att delar av Sverige redan i sommar kan drabbas av effektbrist, det vill säga att efterfrågan på el under vissa tidpunkter är större än vad utbudet är.

Det är konsekvensen av att fem, snart sex, kärnkraftreaktorer förtidsavvecklats utan att dessa ersatts av annan planerbar kraft. Följden blir att man periodvis kan komma att tvingas ransonera elkraft när inte effektreserven eller import räcker till.

Detta är något som för Sveriges del, i ett historiskt perspektiv, framstår som en häpnadsväckande utveckling och som närmast förknippas med länder i tredje världen och det forna östblocket.

Det märkliga är att det i betänkandet (Kraftsamling för framtidens energi) som den energikommission som den förra regeringen tillsatte, och som utgjorde underlag till energiöverenskommelsen 2016, inte lyftes något om de risker med effektbrist som nu Svenska Kraftnät uppmärksammar, trots att riskerna borde ha varit kända även då.

Det framstår allt mer som att våra politiska beslutsfattare inte har en verklighetsbaserad bild av vad stängning av kärnkraftverken som nu äger rum leder till och som är resultatet av politiska vägval. Nyligen gick att läsa att Ringhals 1 återstartas för att garantera en jämn elförsörjning i sommar. Dessutom körde man nyligen igång oljekraftverket i Karlshamn på obestämd tid på grund av effektbrist i södra Sverige.

De negativa effekterna av en avveckling av kärnkraften gör sig redan påminda och kommer att yttra sig på fler områden. Somliga effekter är uppenbara, som ökade kostnader för investeringar i ersättningskraft, överföringskapacitet och nätstabiliserande åtgärder. Det är åtgärder som i slutändan kommer att bekostas av elkonsumenterna genom högre elpris. Vilket i sig är ogynnsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Andra konsekvenser är mer dolda. Hit hör försämrad leveranssäkerhet och minskad beredskap mot elbrist. Dessa blir kännbara först i situationer av kris. Den mest allvarliga effekten, och den mest förrädiska, är ökade utsläpp av växthusgaser som följer i spåren av en kärnkraftsavveckling.

Internationella energirådet (IEA) trycker på alarmklockan i sin rapport och skriver att avvecklingen av kärnkraften globalt hotar möjligheterna att nå klimatmålen och varnar för att försörjningstryggheten hotas i de länder som använder kärnkraft. Vi menar att det snarast behövs en ny kommission som denna gång tar hänsyn till konsekvenserna för elförsörjning, miljö och samhällskostnader i sitt underlag för beslut om den långsiktiga energipolitiken.

Marcus Eriksson, teknisk doktor och ordförande, Sveriges Kärntekniska Sällskap

Michael Klein, energiingenjör, Sveriges Kärntekniska Sällskap

Claes-Inge Andersson, Sveriges Kärntekniska Sällskap

Petty Cartemo, teknisk doktor, Sveriges Kärntekniska Sällskap

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt