”Industrin måste vara prio 1”

2014-06-27 06:00  
Fredrik Sidahl och Per-Ewe Wendel, Fordonskomponentgruppen.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Sverige behöver en industripolitisk omstart med mer politik och mindre PR. Vi behöver mer av tydliga mål och nationella strategier och mindre av kortsiktigt röstfiskeri, enligt Fredrik Sidahl och Per-Ewe Wendel, Fordonskomponentgruppen.

Snart sjösätts riksdagspartiernas valkampanjer. Under Almedalsveckan ska partiledarna klargöra huvuddragen för respektive partis allra viktigaste sakfrågor inför valet i september. Blir det jobben, skolan, välfärden, miljön eller någon annan fråga?

I vår värld, som företrädare för företag som utgör 1/3 av svensk teknikindustri, sitter frågorna om jobben, skolan och välfärden i allra högsta grad ihop. Med en bra skola som matchar företagens behov av arbetskraft och kompetens får vi en fungerande och konkurrenskraftig industri som svarar för tillväxt.

Men hur är synen på svensk industri och framför allt kunskapen om den i kvarteren kring Helgeandsholmen i Stockholm? Visst, både kännedom och kunskap finns!

Men när den politiska agendan sätts, är inte industripolitik prio ett – man vinner inga röster på att toppa sin agenda med frågan om att ge industrin rätt förutsättningar, trots att det handlar om mat på bordet och tak över huvudet för flertalet svenskar.

Därför blir det viktigare att diskutera andrahandsuthyrning av bostadsrättslägenheter i storstadsområdena eftersom det är en konkret och förmodligen röstdragande fråga. Vi har fått en PR-politik, som hellre ser till nuläge än till framtid. Därför väljs viktiga men komplicerade frågor, som en sammanhållen industripolitik, bort från den politiska agendan.

Det är allvarligt när man vet att det inom EU är återindustrialisering som toppar den långsiktiga agendan efter fjolårets speciella European Summit. Enligt flera bedömare är frågan om Europas återindustrialisering, och därmed tillväxt, för tillfället viktigare än klimatfrågan.

I Tyskland satsar man på Industri 4.0 – the Smart factory. På samma spår är man i USA med sitt SMLC, Smart Manufacturing Leadership Coalition. Storbritannien satsar på sammanhållna branschstrategier där regering, myndigheter, akademi och företag samverkar kring en gemensam agenda och satta mål. Allt för trygga framtida arbetstillfällen och tillväxt.

Men var står vi i Sverige när konkurrensen hårdnar och när andra länder lägger fram långsiktiga strategier? Svårt att säga när vi inte längre har någon sammanhållen och långsiktig industripolitik, utan den är en del av en generell näringspolitik, där frågor om nyföretagande blandas med bolagsbeskattning. Så har det varit sedan 90-talets början.

Från FKG:s och ett antal andra branschorganisationers sida, ser vi gärna, oavsett vem som bildar regering i höst, ett industridepartement bemannat med industrialister under ledning av en industriminister. Ministerns främsta uppdrag är att ge industrin, lokomotivet i den svenska ekonomin, rätt förutsättningar men även att ansvara för industrins kompetenstillförsel, finansiering och innovationsfrågor.

Med en dedikerad minister som driver sin politik i samspel med industrin, slipper vi den svenska handfallenhet och politiska förvirring som uppstått vid Saab Automobiles obestånd, det eventuella uppköpet av Astra Zeneca, uteblivet Schweiziskt köp av JAS Gripen, VW:s uppköp av Scania och allra senast alla turer kring upprustning och framtida nybyggnation av ubåtar.

Jämte skogen och malmen är industrin med all dess klurighet, innovationsförmåga, ett fundament i den svenska framgångssagan.

Ur ett näringspolitiskt och nationalekonomiskt perspektiv finns det ett antal strategiskt viktiga och innovationsdrivande industrier i Sverige som vi måste värna om, ha nationella strategier för. Det är inte bara fordons- och transportmedelsindustrin (inklusive försvarsindustri) utan även it- och telekomindustrin samt läkemedels- och kemiindustrin. Det är kunskaps- och teknologiintensiva industrinäringar där vi inom landets gränser har förmågan att ta en idé till färdig produkt.

I samhällsdebatten tydliggörs inte alltid de mervärden som forsknings- och utvecklingsarbetet inom, exempelvis, fordons- och transportmedelsindustrin skapar i andra branscher. Ett stort industriellt projekt som Jas 39 Gripen spiller över till många andra branscher inom både tillverkning och kunskap. Det beskrivs i analysen av industriprojektet Saab Jas 39 Gripen, som ”synliga kostnader, osynliga vinster”.

Man glömmer lätt bort att Sverige förmodligen inte skulle ha affärsjurister av världsklass om inte svensk industri gett dem komplexa uppdrag. På samma sätt har it-konsulter, reklambyråer och arkitektkontor skapat sig världsrykte.

Det finns klara samband mellan industripolitik, utbildning, tillväxt och välfärd.

Därför önskar vi mer verkstad och mindre snack i de industriella frågorna.

Industriminister – ja tack!

Sammanhållna nationella strategier för strategiskt viktiga industrinäringar – ja tack!
 

Fredrik Sidahl, vd FKG

Per-Ewe Wendel, Ordförande FKG

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt