”Bredbandsmålet måste uppfyllas”

2016-04-05 13:18  
Foto: Alamy

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Tillgång till snabbt bredband är nödvändigt för att kunna driva ett företag, kontakta myndigheter, uträtta bankärenden och kommunicera med omvärlden. Bristen på pengar för utbyggnaden på landsbygden är en av våra viktigaste demokratifrågor.

Tillgång till fiber utgör skillnaden mellan att kunna bo och verka i en bygd eller inte. Fiber är nödvändigt för att kunna driva ett företag, ha kontakt med myndigheter, uträtta bankärenden, för informationsinhämtning och kommunikation med omvärlden.

Hela Sverige ska leva arbetar med bredbandsfrågan för att den är avgörande för landsbygden. Vi representerar människor på landsbygden som lägger ner tusentals ideella timmar på att bygga fiber, och om bredbandsmålet nås är det mycket tack vare deras engagemang.

Vårt mål när det gäller bredband är 100 Mbit/s till alla hushåll år 2020. Det skiljer sig från regeringens mål, som säger att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha bredband på minst 100 Mbit/s år 2020, där tio procent ställs utanför bredbandsutbyggnaden. Det är en rättvisefråga att det ska finnas balans mellan stad och land och att alla ska ha tillgång till en teknik som idag är lika viktig som el.

Via Landsbygdsprogrammet delas stöd ut i omgångar till alla länsstyrelser, som i sin tur fördelar pengarna till ideella och kommersiella aktörer som tar på sig att bygga för bredband. Men i slutet av förra året visade tidningen ATL att Jordbruksverkets beräkningar för bredbandsutbyggnaden ligger för lågt. I många län kommer inte ens hälften av behovet att täckas och redan nu finns rapporter från olika håll i landet om att alla pengar är intecknade. Sörmlands län är ett, Värmland ett annat. Dalarnas län har också fått in ansökningar för större summor än vad länet fått tilldelat i första omgången, och det är fortfarande osäkert hur mycket mer pengar som de kan få ur den nationella potten.

Detta är alarmerande.

Nästa landsbygdsprogram med nya bredbandspengar kommer först år 2021, och den långa väntan gör att engagemanget för utbyggandet riskerar att avta och att det nationella målet inte uppnås. Ansvariga för utbetalningarna vittnar nu om oro för att fiberföreningar ska lägga ner sin verksamhet.

Om detta sker och om bredbandsmålet inte uppnås, påverkas utvecklingen av landsbygden negativt. Orter som inte nås av den kommersiella utbyggnaden och som faller bort när pengarna inte räcker till kommer att få svårt att bygga ut sin service och attrahera nya invånare. Platser med fantastisk potential kan komma att hamna i skymundan. Och eftersom stad och land är beroende av varandra betyder det i slutändan en ogynnsam utveckling för hela landet.

Regeringen kraftsamlar nu för att Sverige ska bli världsledande i digitalisering. Satsningen som går under namnet ”Digitalt först” ska vara en förnyelse av det offentliga Sverige och enligt regeringen ett sätt att hålla ihop landet och öka samhällsnyttan för medborgare och företag. Men de finns även ute på landsbygden! För att Digital först ska lyckas är det absolut nödvändigt att möjliggöra fortsatt bredbandsutbyggnad i hela landet.

Vi önskar att regeringen snarast ser allvaret i bristen på pengar för utbyggnaden och genast tillför mer och tillräckliga medel – det handlar trots allt om en av vår tids viktigaste demokrati- och infrastrukturfrågor.

Åse Classon, ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Staffan Nilsson, ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt