”Anslut vindkraften till stamnätet”

2013-03-19 06:50  
Vindkraft, och främst havsbaserad vindkraft, erbjuder redan idag möjligheten att snabbt bygga upp omfattande ny effekt, skriver debattörerna. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

DEBATT. Staten borde ge Svenska Kraftnät i uppdrag att förlänga stamnätet ut i havet. I gengäld erbjuder vi förnybar elproduktion, nya jobb, och ett långsiktigt konkurrenskraftigt elpris. Men det är bråttom annars missar vi chansen att bli ledande på havsbaserad vindkraftteknik, skriver Birgitta Losman, Matthias Rapp, Stefan Karlsson och Göran Dalén.

Den svenska energipolitiken står de kommande två decennierna inför stora utmaningar. Åldrande kärnkraft ska successivt avvecklas samtidigt som andra viktiga mål, som säkerställande av konkurrenskraftiga elpriser och försörjningstrygghet ska uppfyllas.

Även om energibalansen på fem års sikt ser ljus ut, vore det fel att blunda inför denna utmaning som rör elmarknaden på längre sikt.

Ska vi klara utmaningen behövs en kombination av åtgärder, det finns ingen enskild lösning vilket präglar den polariserade diskussion som ibland dominerar i svensk debatt. Inte minst handlar det om debattörer som avfärdar vindkraft som ett av alternativen, men där debatten sällan utgår från en faktabaserad analys.

Vindkraft, och främst havsbaserad vindkraft, erbjuder redan idag möjligheten att snabbt bygga upp omfattande ny effekt. Det finns drygt 8 TWh tillståndsgiven ännu ej byggd produktion i Sverige, och mer befinner sig i tillståndsprocessen.

Sammantaget skulle befintliga och planerade projekt inom 5-10 år kunna generera 25 TWh el, vilket motsvarar genomsnittet av vad fyra reaktorer i Ringhals levererar ett gott år.

Kritikerna anser att havsbaserad vindkraft är dyr och att certifikatsystemet kostar svenska konsumenter stora summor. Men faktum är att en samlad analys av havsbaserad vindkraft visar på en stor positiv samhällsekonomisk effekt i form av ett lägre elpris, investeringar och nya jobb, inte minst i kustregioner som idag har en besvärlig arbetsmarknad.

I en rapport från 2012 visar innovationsnätverket, IUC Sverige AB, att en utbyggnad av 25 TWh havsbaserad vindkraft i de åtta projekt som är byggklara eller i tillståndsprocess skulle generera mer än 60 000 helårsarbeten och skapa mer än 19 miljarder i samhällsintäkter i form av skatter. Fördelningen blir 40 procent till kommuner och regioner och 60 procent till staten under projektens livslängd.

Därutöver uppstår stora dynamiska effekter genom påverkan på den lokala ekonomin och indirekta samhällsvinster genom ett lägre elpris.

Det finns de som menar att kostnaden är för hög genom det incitament som elcertifikatsystemet innebär. Men den kritiken bortser från den storskaliga vindkraftens möjligheter att bidra till ett lägre elpris.

Marginalkostnaden för en extra producerad timme vindkraft är mycket låg; det lönar sig nästan aldrig att avstå från att producera vindel. Därför bidrar vindkraften till att knuffa ut dyrare produktion, nästan oavsett hur lågt elpriset är, vilket bidrar till att pressa det ytterligare.

I praktiken skulle en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft få systempåverkande effekter som långvarigt gynnar svenska hushåll och företag.

Genom etablering av vindkraft till havs finns möjligheter att under relativt kort tid bygga upp stor produktionskapacitet där behovet av ny produktion är som störst.

Konflikterna i havet bedöms bli mindre än vid motsvarande utbyggnad på land. Tillståndsprocessen kommer att underlättas genom att staten under året introducerar havsplanering som är ett nytt verktyg för uthålligt nyttjande av havsresurser.

Östersjön har unika förutsättningar att bygga ut havsbaserad vindkraft. Att anlägga ny produktion i ett innanhav har stora fördelar jämfört med de anläggningar som idag byggs i den tyska och brittiska delen av Nordsjön.

Vi har grundare vatten, bättre bottenförhållanden, mindre vågor och färre extrema vädertoppar, samtidigt som vi har bra vindförhållanden.

Sammantaget kan man med innanhavsteknik bygga produktion i Sverige ungefär 30 procent billigare än vad man kan i Nordsjön med traditionell teknik. Det skapar goda förutsättningar för Sverige att bibehålla en konkurrenskraftig och koldioxidfri elproduktion och att exportera förnybar el till övriga Europa.

Dessutom bör man inte blunda för den långsiktiga industripolitiska aspekten. Runt om i världen ser vi ett snabbt växande intresse för vindkraft. På många håll, i innanhav, stora sjöar och i kustnära anläggningar erbjuder innanhavsteknik en attraktiv fossilfri möjlighet.

Svenska underleverantörer och projektörer befinner sig idag i framkant av utvecklingen. Sverige skulle kunna bli ett nav för utveckling av kostnadseffektiva och innovativa lösningar för kustnära och innanhavsbaserad vindkraft, i alla avseenden från projektering till konstruktion, shipping och smarta logistiklösningar.

Havsbaserad vindkraft och innanhavsteknik är idag en ung teknik som förvisso har mycket lovande framtidsutsikter, men ändå kräver särskilda villkor för att kunna konkurrera inom ramen för de teknikneutrala gröna certifikaten.

Det enklaste och mest neutrala sättet att skapa denna möjlighet är att finansiera landanslutningarna via nätägaren Svenska Kraftnät, precis som sker i andra länder som idag satsar på havsbaserad vindkraft. Idag betalar Svenska Kraftnät anslutning till kraftproducenter som ligger över hundra mil från de största kunderna – då är det också rimligt att staten förlänger stamnätet ut i havet.

Nya jobb, förnybar elproduktion och ett långsiktigt konkurrenskraftigt elpris är vårt erbjudande till regering och riksdag. Men att satsa på den utvecklingen kräver att man agerar nu.

Om inte Sverige tar ledningen i utvecklingen av kostnadseffektiv havsbaserad vindkraft gör någon annan det.

Vi vill att det tekniska kunnandet, jobben och de samhällsekonomiska fördelarna ska genereras här.

Birgitta Losman Regionråd Västra Götalandsregionen

Matthias Rapp Styrelseordförande Svenskt vindkraftstekniskt centrum

Stefan Karlsson marknadschef förnybar energi SKF

Göran Dalén vd wpd Offshore Stockholm

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS