”Svensk kärnkraft har hälften kvar”

2013-07-03 13:51  

ALMEDALEN. De svenska reaktorerna ger lika mycket energi i framtiden som de historiskt gett. Om de ska ersättas är fortfarande en öppen fråga. Det säger Vattenfalls kärnkraftschef Torbjörn Wahlborg till Ny Teknik.

”Svensk kärnkraft har hälften kvar”

De svenska reaktorerna ger lika mycket energi i framtiden som de historiskt gett. Om de ska ersättas är fortfarande en öppen fråga. Det säger Vattenfalls kärnkraftschef Torbjörn Wahlborg till Ny Teknik.

På Vattenfalls seminarium om kärnkraftens framtid blev det fullt hus. Hur Sveriges energibehov ska täckas i framtiden är en fråga som engagerar i Almedalen. Ny Teknik fick en intervju med Torbjörn Wahlborg. Sedan november förra året basar han över företagets kärnkraftsverksamhet.

Trots att kärnkraften har 40 år på nacken i Sverige så har vi fortfarande ”hälften kvar”, konstaterar han och visar ett diagram med gula och blå staplar. De gula visar energin som kärnkraften gett hittills från att de första reaktorerna togs i bruk i början av 1970-talet.

De blå visar den förväntade produktionen fram till 2044 då de sista reaktorerna beräknas ha tjänat ut.

- Men det är inget som är hugget i sten. Vi kan inte utesluta att reaktorerna som byggdes på 1980-talet kan köras längre, säger Torbjörn Wahlborg.

Senast i maj i år meddelade Vattenfall, att drifttiden för fem av de sju reaktorer i Forsmark och Ringhals som företaget är delägare i, förlängs från 50 till 60 år. Det är den omfattande moderniseringen som gör det möjligt att köra reaktorerna längre än vad som tidigare var planerat.

Men för eller senare måste de nuvarande reaktorerna stängas ner. Frågan är om de kommer att ersättas med ny kärnkraft?

Enligt Torbjörn Wahlborg är det för tidigt att svara på den frågan. Osäkerheten om vad en ny reaktor kommer att kosta är stor.

- Däremot är det oansvarigt att inte titta på kärnkraft som en möjlighet, säger han.

Förra sommaren lämnade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten SSM om att uppföra en eller två nya reaktorer.

Det betyder inte att reaktorerna verkligen kommer att byggas. Istället ska ansökan ses som första steget i en analysfas av vilken baskraft Sverige ska ha i framtiden, förklarar Torbjörn Wahlborg.

Vattenfall räknar med att hela tillståndsprocessen tar åtta till tio år. Regeringen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen och den berörda kommunen ska pröva ansökan. Flera av de viktigaste villkoren för ett tillstånd finns inte fastslagna i förväg, utan fastställs under hand. Första steget är att Strålsäkerhetsmyndighetens ska fastställa de tekniska kraven, ett arbete som fortfarande pågår.

- Först efter det kan vi ta ställning till vilken teknik vi ska använda oss av, säger Torbjörn Wahlborg.

Den typ av reaktor som är aktuell är den generation som kallas 3+ och som till exempel uppförs i Finland.

Uppskattningarna om vad en ny reaktor kostar att bygga varierar från 35 till 60 miljarder kronor. Enligt Torbjörn Wahlborg finns det exempel på reaktorsbyggen i Sydkorea som landat på den lägre summan.

- Men det finns också dåliga exempel och dit hör Finland.

Frågan om när en ny reaktor tidigast kan startas besvarar Torbjörn Wahlborg med en motfråga:

- När kommer den att behövas? Just nu ser det inte ut att vara jättebråttom. Före 2030 behövs troligtvis ingen ny kärnkraft.  Vi får ju till exempel ett tillskott av vindkraft.

- Men att ersätta all kärnkraft med sol och vind är omöjligt.

Ett alternativ är däremot gaskraft som precis som kärnkraft kan fungera som baskraft. Nackdelen är ökade koldioxidutsläpp och höga kostnader för att bygga gasledningar.

Nybyggnad av kärnkraft kräver å sin sida långsiktiga politiska beslut och att opinionen är med på tåget.

Fukushima blev ett hårt slag mot kärnkraftsindustrin, men effekten på den svenska opinionen är förvånansvärt liten enligt Torbjörn Wahlborg.

- Vi har å andra sidan inga stora jordbävningar och tsunamis, säger han.

Vilken är din största utmaning?

- Det finns flera, men en stor utmaning är att se till att vår kärnkraft faktiskt levererar stabilt och säkert fram till avvecklingen. Vi har haft ett par vintrar med oacceptabelt låg tillgänglighet. Det är inget vi är stolta över.

- I vintras var däremot tillgängligheten drygt 97 procent.

Marie Alpman

Mer om: Energi Almedalen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer