Svårt att skapa fräscha fibrer av gamla trasor

2015-03-24 05:30  

Bomull är både en bristvara och en miljöbov. Men trots att insamlingen av textilier ökar så är nyttan begränsad – det saknas teknik för att tillverka fräscha fibrer av de uttjänta tygerna.

Efterfrågan på bomull ökar kraftigt i världen, och producenterna har svårt att få fram tillräckligt mycket bomullsfiber. De vita tussarna pekas dessutom ut som ett växande miljöproblem. De slukar vatten, kemikalier och åkermark som kunde ha använts till att odla mat i stället.

Intresset för att återvinna textilier har därför tagit fart på senare år, både i modeindustrin och bland politiker. På uppdrag av regeringen utreder Naturvårdsverket hur ett insamlingssystem för textilier skulle kunna se ut. Producentansvar, som redan införts i exempelvis elektronikbranschen, är en strategi som analyseras. Samtidigt har flera modekedjor redan börjat samla in kundernas avlagda plagg. Klädjätten H&M, som var först ut, startade för drygt två år sedan. Sedan dess har flera konkurrenter följt efter. Kapp Ahl, Lindex och Indiska är några exempel.

Att samla in uttjänta textilier är ett första steg. Sedan gäller det att kunna dra nytta av de insamlade tygbergen också. I dag får ungefär hälften nytt liv på vintage- eller second hand-marknaden, vilket är det bästa för miljön. Den hälft som kvarstår gör överlägset bäst miljönytta om den återvinns för att ersätta nyproducerade textiler. Det visar en livscykelanalys gjord av IVL, Svenska miljöinstitutet, i fjol. Haken är att det inte finns någon teknik som kan spinna fräscha fibrer av gamla trasor.

– Vi behöver ett teknikgenombrott, men tyvärr tror jag att det dröjer flera år innan det kommer i stor skala, säger David Palm, forskare på IVL.

Han känner bara till enstaka exempel på fungerande textilåtervinning. Ett är japanska Teijin som blandar gammal polyester med petflaskor och olja för att tillverka ny polyester. Processen klarar enbart ren polyester, inte de blandade kläder som hamnar i insamlingen.

När det gäller bomull finns det än så länge bara en brutal metod: att riva isär tygerna och spinna om dem. Hanteringen sliter så hårt på fibrerna att de i princip bara kan återvinnas en enda gång. Metoden är därför inte vanlig.

Svenska Renewcell, med rötter på KTH, utvecklar en mer skonsam process. Företagets patenterade teknik finfördelar textilierna mekaniskt och kemiskt. Materialet avfärgas och behandlas i ett antal steg till en massa. Ur den massan spinns en ny typ av textilfiber, som företaget beskriver som en blandning av bomull, viskos och lyocell.

Företaget kom till Almedalsveckan i fjol med en solgul sommarklänning sydd i tyget. Plagget fick stor uppmärksamhet och presenterades som det första i världen som till 100 procent tillverkats av bomull som återvunnits i en kemisk process.

Men Renewcell har långt kvar till storskalig textilåtervinning. När Ny Teknik besökte företaget våren 2012 var målet att en pilotanläggning skulle vara i drift i Vänersborg i början av 2014. Den har inte blivit verklighet ännu. En utmaning har varit att insamlade plagg inte består av ren bomull. Förutom trådar av exempelvis polyester så slinker massor av kemikalier med, däribland färg, antiskrynkmedel, impregneringsmedel och flamskyddsmedel.

Processen klarar numera viss inblandning av polyester och de flesta av kemikalierna, enligt Henrik Norlin som är affärsutvecklare på företaget.

– Men innan vi vet var våra begränsningar går ska vi vara noggranna med vår råvara. Vissa textilier kanske får exkluderas ur insamlingen precis som att kuvert inte ska lämnas till pappersinsamlingen, säger han.

Nu försöker företaget öka polyesterhalten ytterligare och söker samtidigt finansiering för att bygga en pilotanläggning. Tidigast i slutet av 2016 kan den vara i drift.

David Palm på IVL tycker att det är positivt att insamlingen tar fart även om tekniken för återvinning ännu saknas.

– När tekniken väl finns så krävs stora flöden. Och textil som samlas in separat ger mindre miljöbelastning än det som slängs i hushållssoporna och bränns, säger han.



Följ Ny Teknik på Facebook!



Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt