Markpenetrerande radar avslöjar lagren under månens baksida

Det har hunnit gå ett drygt år sedan Kinas rymdsond landade på månens baksida. Change-4 lyckades pricka den drygt 18 mil breda Kármán-kratern, som i sin tur ligger i den enorma Aitken-kratern med en diameter på 250 mil och ett djup på 13 kilometer. Förhoppningen är bland annat att hitta nya mineral som har förts upp till ytan av stora och talrika meteoritnedslagen, skriver ABC.

Sedan landningen har rovern Yutu-2 kartlagt Kármán-kratern, bland annat med mätinstrumentet Asan som är utvecklat av Institutet för rymdteknik i Kiruna. Kineserna har tidigare hunnit rapportera upptäckten av en mystisk geléliknande substans, men det är först nu som de avslöjar vad roverns markpenetrerande radar har hittat under månytan.

Det var Apollo 17 som 1972 först använde tekniken och Nasas markpenetrerande radar nådde då till mer än en kilometers djup. I det sammanhanget kan kapaciteten på 40 meter hos Yutu-2 framstå som lite patetisk, men kinesernas radar ger å andra sidan en mycket större detaljrikedom än föregångarna. Tidigare har man bara sett en antydan till lager, men nu har de blivit tydliga.

Överst ligger tolv meter av regolit, som är ett lager av lös jord ovanpå berggrunden. Det fina dammet har sannolikt skapats av otaliga små meteoritnedslag där sedimentet har eroderat till följd av solens strålning tillsammans med kraftiga temperaturskiftningar. Sedan kommer ett andra tolvmeters lager bestående av grövre material uppblandat med stenar och klippblock som har slungats ur en intilliggande krater för omkring 3,2 miljoner år sedan. Därefter följer flera lager av damm alternerat med stenigare lager hemmahörande från diverse meteoritnedlag.

En av frågorna som man vill ha svar på är när Aitken-kratern skapades. Och för bland annat det ändamålet hade forskarvärlden hoppats att man skulle hitta basalt från månens mantel, det vill säga lagret mellan skorpan och kärnan.

Det var något som Change-4 först sade sig ha hittat, men som sedan dess har dragits tillbaka. Nu hoppas man att framtida undersökningar vid en lägre frekvens ska kunna få den markpenetrerande radarn att tränga djupare för att nå basalten.