Innovation
Kina: Chang'e-4 har landat på månens baksida
Den kinesiska rymdsonden Chang'e-4 har landat på månens baksida, uppger kinesisk statlig tv. Och för andra gången i historien befinner sig ett svenskt instrument med på månfärden.
(Artikeln är uppdaterad)
Chang'e-4 sköts upp i början av december. På söndagen gick sonden in i en planerad omloppsbana där den som närmast ligger 15 kilometer från månens yta, enligt den kinesiska rymdmyndigheten.
Sonden är den första som landar på månens baksida. Månen vänder alltid samma sida mot jorden. Redan 1959 tog en sovjetisk sond bilder av baksidan, skriver Reuters.
Sonden ska bland annat undersöka terrängen på månens baksida, som är oländigare än framsidans med fler kratrar efter rymdstenar som slagit ned. Flera experiment ska genomföras, bland annat ska det undersökas om växter kan odlas när gravitationen är så låg och om det finns vatten vid månens poler.
Sonden ska också undersöka samverkan mellan solvindar och månens yta.
– Eftersom månens baksida är skyddad från elektromagnetiska störningar från jorden är det en ideal plats att undersöka rymdmiljön och soleruptioner, säger Tongjie Liu, direktör för det kinesiska månprogrammet.
Svenskt instrument är med på månen
Även Sverige är med på ett hörn av månfärden. Ett av sondens instrument, kallat Advanced small analyzer for neutrals (ASAN), har nämligen byggts av IRF i Kiruna och ska undersöka hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan.
ASAN, som utvecklats i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC, är monterat på ett fordon som tar sig fram på månen.
Detta är andra gången ett svensktillverkat instrument befinner sig på månen. När Apollo 11 genomförde sin månlandning 1969 var farkosten försedd med kameror från Hasselblad.
Kina vill bygga månstation till 2022
Kina satsar stort på att bli en rymdsupermakt och hoppas ha en bemannad rymdstation i bruk senast 2022.
Samtidigt oroar sig USA för Kinas framsteg i rymden och NASA har förbjudits att samarbeta med landet.
– En stor andel av rymdtekniken kan användas för både fredliga och militära mål. USA ser i stort sett allt som Kina gör i rymden som hotfullt, säger Joan Johnson-Freese, professor vid US Naval War College och expert på Kinas rymdprogram till CNN.
