Här testas betongen inför miljöbygget

”Den är jävligt bra.” Förman Janne Gabrielsson har oroat sig över att betongblandningen inte skulle duga för Ny Tekniks fotografering. Men när smeten hälls ut i gjutformen rapporterar han i walkie-talkie att han är nöjd:

– Blandningen rör sig, stenarna följer med ända ut, och den är inte för tjock och inte för tunn.

Betongsmeten består av vatten, sten och bindemedlet cement. Cementen består i sin tur av 65 procent klinker (mald och bränd kalksten och lermineral), 30 procent flygaska och 5 procent kalksten.

Det är en betydligt mindre mängd klinker än vad som vanligtvis används i Sverige. Andelar på 95 procent förekommer vid prefabtillverkning.

Problemet med klinker är att det ger upphov till stora koldioxidutsläpp vid tillverkning. Kan mängden klinker minskas i cement kan alltså stora miljövinster göras.

Men nackdelen är då att betongen härdar långsammare. Om gjutformen töms för tidigt riskerar betongen att gå sönder. Då får fabriken svårt att klara ekonomin i sin leverans.

För att ta reda på exakt hur snabbt gjutformarna kan tömmas har Kynningsrud provgjutit betongkuber och belastat dem i tryckpress efter 1,7 och 16 dygns härdning.

Joakim Olsson, Kynningsruds driftchef för betong, visar hur det går till. Han stoppar in en liten betongkub i pressen, som lägger på tryck på ovansidan. Vid 58,62 megapascal slutar maskinen att surra. Kuben har spruckit.

Provtryckningarna visar att den nya betongen stelnar tillräckligt på 9–10 timmar så att gjutformen kan tömmas. Därmed ser Kynningsrud ut att klara kalkylen.

– Vi måste klara att gjuta på ett dygn, säger Håvard Nyman, produktionsutvecklare på Kynningsrud.

I upphandlingen till Viva-projektet är andelen klinker fastlagd. Kynningsrud kan alltså inte mixtra med cementreceptet för att snabba på härdningen. Däremot kan företaget använda varmvatten när betongen blandas och värma gjutformen med hjälp av vattenslingor för att skynda på processen.

– Det har vi inte behövt göra än, för det har varit så varmt, men det kanske behövs i vinter, berättar Håvard Nyman.

Läs mer:

Stommarna till Viva-husen ska börja tillverkas i februari och monteras i Göteborg i maj. Viva-projektet är Riksbyggens prestigebygge, sprunget ur en vilja att gå i bräschen för hållbart byggande.

Det nya cementreceptet till stommarna togs fram i samarbete med Cementa för att minska byggets miljöpåverkan. Liknande recept har tidigare använts utomlands.

Riksbyggen räknar med att den nya betongen ska minska koldioxidutsläppen med 30 procent. Om så blir fallet i verkligheten ska SP Sveriges tekniska forskningsinstitut beräkna i efterhand.

Ambitionen är att Viva-projektet ska vara hållbart ur flera olika aspekter. Därmed är inte bara materialfrågan i fokus. Byggnaderna ska bli så kallade plusenergihus, som genererar mer energi än de använder. Med sju huskroppar och 132 lägenheter blir det sannolikt Sveriges största plusenergibygge.

Husen ska få solceller på taken och extra tjock isolering i väggarna. För att i framtiden kunna välja den billigaste och miljövänligaste uppvärmningsformen förses byggnaderna med både bergvärme och fjärrvärme.

– I dag ligger fjärrvärme bra till, det finns utbyggt i staden och man eldar sopor. Men om vi slänger mindre sopor i framtiden och fler mikroproducenter levererar el kanske vi hamnar i ett annat läge, säger Anders C Johansson, Riksbyggens projektchef för bygget.

Bostäderna byggs utan parkeringsplatser. I stället blir det ett stort cykelgarage, och en fordonspool ska bildas där de boende kan hyra elbilar, lastcyklar eller vanliga cyklar.

För att hjälpa ungdomar in på bostadsmarknaden är sex av lägenheterna öronmärkta för ungdomar i den kommunala bostadskön. De får köpa lägenheterna till ett lägre pris men kan sedan inte heller sälja dem dyrare än motsvarande uppräkning enligt konsumentprisindex.

– De lägenheterna blir bostadsrätter med särskilda föreskrifter i stadgarna, det var jätteknöligt att få till juridiskt, berättar Charlotta Szczepanowski, Riksbyggens hållbarhetschef.

Riksbyggen kallar Viva för Sveriges mest innovativa bostadsprojekt.

– Innovation handlar om att tänka nytt. Det skulle jag säga att vi verkligen gör i det här projektet, säger Charlotta Szczepanowski.