Osäkra klimatmodeller om Golfströmmens framtid

2016-08-15 12:05  
Golfströmmens väg i norra Atlanten. Foto: C.Kersten/Geomar

Svagheter i klimatmodellerna snarare än kunskapsbrist om framtida utsläpp av växthusgaser gör beräkningar om Golfströmmens framtid osäkra.

Det visar undersökningar som gjorts vid Geomar Helmholz centrum för oceanforskning i Kiel.

Golfströmmens cirkulation är ett värmesystem för norra Europa. Utan tillförseln av detta varma vatten skulle klimatet på våra norra breddgrader vara lika kallt som i Labrador på andra sidan Atlanten.

Den drivande kraften bakom Golfströmmen är det som kan kallas det Atlantiska transportbandet, där det varma vattnet från Karibien kyls av när det passerar Nordeuropas kust för att sedan sjunka och strömma söderut längs med amerikanska östkusten.

Denna cirkulation kan försvagas av global uppvärmning, dels på grund av uppvärmningen i sig, dels på grund av lägre salthalt på grund av ökad nederbörd. Båda faktorerna minskar vattnets täthet, och skulle kunna leda till en svagare ström.

Osäkerheter i beräkningsmodeller om framtida klimat beror på tre faktorer: brist på kunskap om framtida växthusgasutsläpp, naturliga variationer och olikheter i beräkningsmodellerna.

Under lång tid har forskare använt globala klimatmodeller för att undersöka effekterna av klimatförändringarna på Golfströmmen cirkulation. Forskare vid Geomar Helmholz centrum i Kiel har nu jämfört två internationella modellprojekt, som låg bakom IPCCs rapporter 2007 och 2013.

Geomarforskarna kom fram till att osäkerheterna mellan klimatmodellerna mer beror på svagheter i modellerna, och mindre på osäkerheter kring framtida utsläpp. Detta i kontrast till andra studier av temperaturhöjningar där osäkerheten om framtida utsläpp den avgörande rollen.

Främst var det skillnader i beräkningar av vattnets densitet på nordliga breddgrader som bidrog till osäkerheten i framtidsbedömningen.

Cirkulationen kommer med stor sannolikhet av minska i styrka tror Geomarforskarna, men hur mycket är fortfarande oklart. För att få veta detta krävs utökad havsforskning anser Noel Keenlyside vid Bergens universitet som är en av medförfattarna till en rapport om jämförelserna som publicerats i Climate Dynamics.

Håkan Abrahamson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer