”Dags att omfamna distansarbete”

2017-04-27 11:59  
Peter Kjällkvist jobbar på Warp Institute och skriver krönikor i Ny Teknik. Tidigare jobbade han på Sveriges Ingenjörer.

KRÖNIKA. I stället för dyra vägbyggen och kostsamma förtätningar av storstadsregionerna skulle dagens vägnät och bostäder kunna räcka långt om folk jobbade mer på distans, skriver Peter Kjällkvist.

Call center i Spanien eller på Malta är ingen nyhet, inte heller kodaren i Indien som utför uppdrag åt högtekniska företag över hela världen. Samtidigt lyser motsvarande utveckling med sin frånvaro inom en lång rad yrken. Yrken där det egentligen inte borde spela någon större roll var man utför sitt arbete.

Andreas Arnkvist har drivit sitt företag inom reklam i åtta år. Företrädelsevis har det varit jobb i Sverige, men själv håller han mest till på en surfstrand på Bali. Sedan en kortare tid ingår han i det nystartade företaget Hoylu, som bygger mjukvara för presentationer, projektarbete och konferenser. Medarbetarna är spridda över Asien, Europa och Nordamerika.

Även Microsoft, Google och andra företag tar utvecklingen framåt för att underlätta samarbete på distans, och såväl kvalitet som tillförlitlighet och användarvänlighet får gårdagens videokonferenser att verka lika daterade som röksignaler.

Ur ett klimatperspektiv vore det en enorm vinst för varje procent av Sveriges dagliga pendling som kunde undvikas. Lägg sedan till färre trafikstockningar och olyckor på vägarna, så borde möjligheterna till mer distansarbete framstå som väldigt attraktiva.

I stället för dyra vägbyggen och kostsamma förtätningar av storstadsregionerna skulle dagens vägnät och bostäder kunna räcka långt om folk jobbade mer på distans. Företagen i sin tur skulle kunna minska ner på lokalkostnader på dyra adresser.

För alla som kan jobba på distans skulle åtskilliga timmar varje vecka kunna sparas in på pendling, att slippa köer och förseningar i kollektivtrafiken. Lägger man därtill möjligheten att bo var man vill utan att behöva tänka på att drömjobben bara finns i storstan, så kan en distansarbetesreform leda till att en hel del vacker glesbygd återbefolkas.

”Men det är naivt att tro att alla skulle jobba på distans. Dessutom vill vi ju ha mänsklig kontakt och chefen vill ha koll så folk inte bara struntar i att jobba”, invänder någon.

Nej, alla kan inte jobba på distans, men det behövs inte heller för att de ekologiska, ekonomiska och sociala vinsterna ska börja märkas. Vissa yrken har redan gått före, men många fler kan följa. Helt eller delvis. Kontorsjobb där det mesta arbetet sker framför datorn borde exempelvis enkelt gå att anpassa till distansarbete.

Social samvaro eller informella kontakter kolleger emellan borde rent av kunna bli enklare än i dag. Dels kan man välja att sitta ihop med andra vänner och ha sällskap när man tar en paus. Dels skulle den nya tekniken möjliggöra en lunch, fika, eller pratstund på distans lika bra som ett arbetsmöte.

Chefens oro för arbetsdisciplinen slutligen. Det är möjligt att ha lika bra uppsikt över arbetsstyrkan som om man satt i ett öppet landskap, men framför allt finns det en poäng i att se till leverans snarare än var arbetsstyrkan är placerad.

En ny syn på distansarbete ställer krav på teknik och hur vi tänker på arbete. De ekologiska, ekonomiska och sociala fördelarna finns där, men sedan krävs mod, framåtanda och att tekniken är så pass bra och användarvänlig att vi både vill arbeta på distans själva och samarbeta med andra som arbetar på distans.

Peter Kjällkvist jobbar på Warp Institute och skriver krönikor i Ny Teknik. Tidigare jobbade han på Sveriges Ingenjörer.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt