Karriär
Ljus framtid för teknikyrken
Framtiden är ljus för den som väljer teknikutbildning. Det visar en ny rapport från Statistiska centralbyrån, SCB.
I dag är det brist på yrkeserfarna civilingenjörer enligt SCBs beräkningar. Men man räknar med att tillgången på civilingenjörer kommer att vara något högre än efterfrågan fram till år 2030. Och att pensionsavgångarna blir relativt små, eftersom drygt 60 procent av de förvärvsarbetande civilingenjörerna i dag är under 45 år.
Samtidigt kommer det att bli stor brist på personer med högskole- eller gymnasieingenjörsutbildning. Därför fortsätter ingenjörsbristen totalt sett.
Tittar man på enskilda grupper kan man se att efterfrågan på yrkeserfarna civilingenjörer inom väg och vatten, byggnad och lantmäteri kommer att öka ytterligare, trots krisen vi befinner oss i. Ingenjörerna behövs för anläggningsarbeten, det vill säga underhåll och byggande av vägar, järnvägar och broar, som är mindre känsliga för ekonomiska svängningar än husbyggen
Det råder också brist på nyutexaminerade civilingenjörer med inriktning mot maskin- och farkostteknik, men inte på dem med inriktning mot industriell ekonomi, enligt rapporten. Däremot är det brist på yrkeserfarna inom hela den gruppen. Både tillgång och efterfrågan väntas öka. Men på längre sikt kan det uppstå ett visst överskott, eftersom det inte väntas några stora pensionsavgångar; drygt 60 procent av dagens förvärvsarbetande är under 45 år.
Samma pensionsläge, och därmed risk för framtida överskott, är det i gruppen med inriktning mot kemi- och bioteknik.
I dag råder brist på civilingenjörer med inriktning mot teknisk fysik, elektroteknik och data. Både tillgång och efterfrågan väntas växa, tillgången lite mer än efterfrågan, så läget kan försämras något för den gruppen.
Tillgången på nyexaminerade högskoleingenjörer med inriktning mot kemi-, bio- och materielteknik är god enligt arbetsgivarnas bedömning, medan det i stort sett råder balans mellan tillgång och efterfrågan på dem med yrkeserfarenhet. Inom övriga områden – el, elektronik och datateknik, maskin-, fordons-, och farkostteknik samt byggnadsteknik – har det under de senaste åren varit brist på yrkeserfarna.
Pensionsavgångarna beräknas bli ungefär dubbelt så stora som tillskottet av nyexaminerade högskoleingenjörer, så det kan bli brist även på nyexaminerade. Men andra grupper av tekniskt utbildade kan täcka en del av bristen, till exempel det beräknade lilla överskottet av civilingenjörer.
Man räknar också med ett visst överskott av personer med ospecificerad teknisk utbildning på eftergymnasial nivå, främst genom att det kommer in fler invandrare i bilden. Dessutom har gymnasieutredningen föreslagit ett nytt tekniskt program och ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Om det genomförs kan den totala tillgången på ingenjörer bli större än beräknat.
Det är svårt att beräkna utvecklingen för utbildade inom data/it. I dag är det brist på yrkeserfarna och balans på nyexaminerade vad gäller personer med systemvetarutbildning. Under prognosperioden väntas efterfrågan växa i nästan samma takt som tillgången. Men antalet utbildningar inom området är stort och flera grupper med it-utbildning konkurrerar på arbetsmarknaden. De som utbildat sig till systemvetare kan exempelvis ta arbetsuppgifter som tidigare utförts av till exempel civilingenjörer med datainriktning och vice versa.
En ljusning finns i rapporten när det gäller andelen kvinnor inom civilingenjörskåren. I dag är en av fem civilingenjörer kvinna – en fördubbling sedan 1990. År 2030 beräknas siffran vara en av fyra.