Allt fler sjukskrivs för depression

1999-12-02 16:35  
På ett år har antalet långtidssjukskrivningar för psykiska problem fördubblats bland svenska privatanställda tjänstemän.

Det visar de första resultaten från en genomgång av försäkringsbolaget SPPs sjukskrivningsregister.

Den vanligaste diagnosen är depression, och ofta är omorganisationer på jobbet den utlösande faktorn.

Tillsammans med Karolinska institutet driver SPP nu ett pilotprojekt för att få grepp om detta växande problem.

- Många beskriver det som att de är utbrända eller har gått in i väggen, säger Gunnar Rylander. Han är läkare vid Karolinska institutet, och han träffar och undersöker ett urval av de sjukskrivna tjänstemännen.

- Men när jag intervjuar dem, visar det sig att de uppfyller de flesta kriterierna för egentlig depression.

Två tredjedelar anser att det är situationen på jobbet som utlöst deras besvär, berättar han:
- Ofta handlar det om omorganisationer. Företaget går i fusion eller köps upp, verksamheter ska flyttas eller personalstyrkan ska helt enkelt skäras ner.

- Det är inte nödvändigtvis ditt eget jobb som är hotat. Du kanske tvärtom flyttas upp ett steg, och förväntas lösa samma uppgifter som din företrädare fast med färre anställda.

SPP förvaltar pensions- och sjukförmåner för 600 000 tjänstemän i den privata sektorn, bland dem många ingenjörer och tekniker. Alla som varit sjukskrivna mer än tre månader anmäls till SPP av arbetsgivaren.

SPP har jämfört läget under 18 veckor hösten och vintern 1998-99 med samma period ett år tidigare. Det var så man upptäckte att antalet sjukskrivningar för psykiska problem hade fördubblats.

Nu går SPP igenom hela materialet från de senaste åren. Alla siffror är inte framme än. Men huvudtendensen håller i sig, säger Ingrid Hallgren, chef för rehabilitering och prevention på SPP:

- Helt klart är det en kraftig ökning av antalet långtidssjukskrivna med psykiatriska diagnoser.

- En del av ökningen beror säkert på att problemet har synliggjorts. Massmedias rapportering om stress och utbrändhet gör det lättare att söka hjälp.

- Men jag tror att det också handlar om en verklig ökning. Vi har fått ett mycket tuffare arbetsliv.

För att få en fylligare inventering av problemet tog Ingrid Hallgren kontakt med Karolinska institutet i Solna. Ett urval av de långtidssjukskrivna erbjöds att träffa en läkare därifrån för en grundlig undersökning.

Läkaren Gunnar Rylander ska intervjua 100 av dem och har gjort en sammanställning av de första 50. Två tredjedelar av dessa var kvinnor, och nära hälften var chefer.

Det är långa möten, ofta fem, sex timmar. Han genomför en intervju, men tar också blod- och urinprover och gör minnes- och personlighetstest.

De flesta av de 50 hade sjukskrivits för antingen depression eller stress. När Gunnar Rylander ställde strikta psykiatriska diagnoser, fann han att depressioner dominerade. Nästan tre av fyra hade eller hade just haft egentlig depression.

- Många umgicks också med tankar eller planer på självmord. En fjärdedel av dem jag träffade hade försökt ta livet av sig en eller flera gånger, säger han.

Bara drygt hälften av gruppen hade fått antidepressiva mediciner, och en tredjedel hade inte fått någon behandling alls. Ändå handlar det om människor som gått sjukskrivna länge, i många fall mer än ett år.

- Flertalet av de drabbade får inte mycket hjälp idag. De lider ohyggligt
och en del kommer aldrig tillbaka till arbetslivet.

Gunnar Rylander betonar att hans intervjuer inte bara är ett forskningsprojekt, utan också ett erbjudande om hjälp. Han kan remittera till exempelvis psykoterapi, som SPP betalar.

I förlängningen av projektet ska SPP och KI gå vidare för att utveckla bättre rehabiliteringsmetoder.

Sjukskrivna som börjat jobba igen lägger ofta märke till att arbetskamrater mår dåligt, säger Gunnar Rylander:

- De efterlyser metoder för att hantera ökad stress och lära sig att säga nej. Många ifrågasätter hur det fungerar på arbetsplatserna idag.

- Det handlar ju inte om någon särskild grupp av människor. Psykiska problem kan drabba vem som helst.

Miki Agerberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer