Svenska rymdexperter hittar landningsplatser på Mars

2017-04-06 16:29  

Två landningsplatser på Mars norra halvklot har valts ut för expeditionen Exo Mars 2020. Forskare från Luleå har varit med i urvalsprocessen.

Oxia Planum och Mawrth Vallis heter de två platser som experter anser vara mest lämpade att landa på för expeditionen Exo Mars 2020. Under expeditionen ska ett obemannat rymdfordon och en stationär plattform med forskningsinstrument landsättas. Målet för den europeisk-ryska expeditionen är att leta efter tecken på liv på planeten.

Valet av landningsplatser är viktigt. Mycket står på spel – platsen ska vara plan, inte vara utsatt för hårda vindar och helst ligga lågt. Ett högt atmosfärtryck kan bidra till att det går lättare att bromsa modulen när den ska landa.

Europeiska rymdorganisationen ESA har bjudit in en grupp experter för att enas om val av möjliga landningsplatser. Rymdforskarna Javier Martín-Torres och Maria Paz Zorzano från Luleå tekniska universitet har deltagit i gruppen.

– Besluten fattas genom konsensus inom forskarsamhället och naturligtvis känner vi oss oerhört glada över att få bidra till den här internationella insatsen, säger Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap, i ett pressmeddelande.

Javier Martín-Torres, professor i atmosfärvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Foto: Luleå tekniska universitet

Platserna har också valt utifrån att de är lovande för de undersökningar expeditionen ska genomföra. Oxia Planum och Mawrth Vallis ligger i områden som har mycket gamla geologiska formationer och där det finns möjlighet att hitta spår av vatten.

Plattformen är utrustad med instrument bland annat för att borra flera meter ned i marken och leta efter tecken på mikroorganismer. Ett annat instrument är Habit, som har utvecklats av forskare vid Luleå tekniska universitet och företaget Omnisys.

Habit ska mäta ledningsförmågan i de den saltlösning som kan hittas på Mars yta för att se hur mycket vatten som tas upp från atmosfären. Instrumentet kan också mäta UV-strålning, jordtemperatur, lufttemperatur och vindstyrka. Syftet är att undersöka förutsättningarna för bemannade expeditioner till Mars i framtiden.

Instrumentet har testats på rymdcampus i Kiruna, i Abisko, på Island och på några av jordens mest Marslika platser: Ladakh i Indien samt Himalaya.

Den första delen av Exo Mars pågår redan. I oktober kraschade landaren Schiaparelli mot Mars yta på grund av att modulen höll en för hög hastighet under landningen. Men vid samma tillfälle lyckades sonden Trace Gas Obiter lägga sig på plats i en omloppsbana runt Mars. Den ska leta efter spår av metangas i atmosfären, och fungera som kommunikationsenhet för rymdbilen och forskningsplattformen.

Även här finns en svensk inblandning i form av ett instrument som ska kartlägga atmosfären och molntäcket runt Mars.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt