Rymdtekniken får fart i industrin på jorden

2017-06-26 06:00  

En ny svensk rymdindustri växer fram. Utmaningarna är enorma. Nyckeln till framgång för de nystartade teknikbolagen är att ta rymdtekniken till jorden.

Uppskjutningen av raketen Plutnik 1961 blev Sveriges första steg mot rymden. I dag finns det över 200 svenska bolag som har en direkt koppling till rymden. Bland de största inom den svenska rymdindustrin är statliga Swedish Space Corporation, schweiziskägda Ruag Space och GKN Aero Space Sweden (tidigare Volvo Aero), med hundratals anställda och kunder över hela världen.

Men parallellt med de etablerade företagen håller en ny svensk rymdindustri på att växa fram. Den gemensamma nämnaren för dessa bolag är att man satsar på att kommersialisera tidigare rymdforskning.

I fjol startade Europeiska rymdstyrelsen en företagsinkubator i Sverige, Esa Bic Sweden. Målet är att hjälpa unga svenska rymdbolag att växa. Hittills har tio unga bolag antagits till inkubatorn.

Ett av framtidshoppen som Esa Bic Sweden har satsat på är Uppsalabolaget Unibap, som var med på Ny Tekniks 33-lista 2016. Företaget grundades 2013 av en kvartett av erfarna forskare och entreprenörer.

Unibap började med att utveckla molntjänster för rymden. En av deras viktigaste produkter är IVS-70, ett processorkort där man har byggt på en stereokamera och installerat artificiell intelligens. Tekniken finns redan i jordobservationssatelliter. Genom att använda ai för bildanalys blir det möjligt för satelliterna att skicka prognoser i stället för bilddata till jorden. Bland kunderna finns försvarsjätten Lockheed Martin och unga rymdbolag i Silicon Valley.

Nu ska Unibap ta sin teknik från rymden till fabrikerna på jorden. Kombinationen av stereokameran och artificiell intelligens på IVS-70 skapar ett säkerhetskritiskt maskinseende. Den sortens intelligenta kamerasystem öppnar för stora möjligheter i industrin.

Tekniken kan bland annat användas för att göra robotar bättre på att tolka och förstå sin omgivning. I fjol demonterades lösningen på Robotdalen i Västerås på en ABB-robot.

– Den globala rymdindustrin är till 97 procent statligt styrd, vilket gör det svårt för unga svenska rymdbolag att vinna attraktiva kontrakt utomlands, särskilt i USA, säger Fredrik Brunhn, vd för Unibap.

De stora möjligheterna till tillväxt för Unibap finns inte i rymden utan inom industriell automation, enligt Fredrik Bruhn.

– I dag bedöms 15 procent av den industri som kan automatiseras ha hunnit påbörja den processen. En anledning att inte fler små och mellanstora företag använder robotik för automatisering är de höga kostnaderna, bland annat för programmering. Vårt ai-system kan sänka de kostnaderna eftersom det blir möjligt att tala om eller visa roboten vad den ska göra utan att programmera.

Fredrik Bruhn ser inga större chanser för ny svensk industri som tillverkar hårdvara för rymden att göra ett nationalekonomiskt avtryck. Förädling av rymddata innebär betydligt större möjligheter, menar han.

– Den som skapar tjänster baserade på rymddata, exempelvis från gps- och Galileosatelliter, har stor chans att lyckas, eftersom den marknaden är oreglerad. Vi tillverkar fortfarande rymdteknik, exempelvis molntjänster för satelliter, men ser oss själva mer som ett it-bolag i dag.

Bilden av en stängd marknad där små rymdbolag har svårt att ta sig in bekräftas av Niklas Salomonsson. Han driver det unga Uppsalaföretaget Featherway Robotics, som även de är med i Esas rymdinkubator.

Läs mer: Fyrtio unga bolag ska växa snabbt i rymdinkubatorn

– För att knipa kontrakten krävs ett gediget kontaktnät inom branschen och erfarenhet av utveckling mot rymden, vilket skapar ett slags moment 22. Tekniken som exempelvis Esa efterfrågar kräver ofta även lite större team, men många startuper har bara några få anställda, säger Niklas Salomonsson, med bakgrund som operatör på rymdraketbasen Esrange.

Featherway Robotics utvecklar en kompakt robotarm i kolfiber för mindre tillverkningsföretag. För att göra robotarmen så enkel som möjligt för personalen att använda så bygger man in artificiell intelligens i systemet. Efter att först ha tittat på lösningar från jorden bestämde man sig sedan för att använda ett ai-system som har utvecklats av Esa.

– Rymdsystem är mycket driftsäkra på grund av kostnaderna relaterade till eventuella haverier. Just nu utvecklar vi gränssnittet som ska användas av människor för att ge roboten instruktioner. I augusti ska tekniken demonstreras på Robotdalen i Västerås, och i höst ska den testas ute hos en partner i Småland.

Funderar ni på att försöka ta er teknik till rymden också?

– Jag tror absolut att vår robotarm kan vara attraktiv att ha på rymdstationer, exempelvis, men det ligger i så fall i framtiden. Nu fokuserar vi helt och hållet på industrin på jorden.

Trots svårigheterna finns det exempel på unga svenska rymdbolag som har lyckats vinna attraktiva kontrakt med rymdjättarna. Ett av dem är Uppsalabolaget ÅAC Microtec, grundat 2005, som har stor erfarenhet av att utveckla teknik åt bland annat Nasa, Esa och svenska Rymdstyrelsen. I fjol tog man också ett steg in på den amerikanska marknaden i och med ett avtal med York Space Systems.

– Det finns chanser för svenska bolag. En del projekt, exempelvis hos Esa, har som krav att det ska vara företag från flera olika länder som levererar tekniken, säger Thideman, tillförordnad vd och ekonomidirektör på ÅAC Microtec.

ÅAC tillverkar elektronik för små satelliter, bland annat omborddatorer, mass-minnen och system för strömförsörjning. 2016 gick man in på börsen, och tog steget från att vara ett forskningsbolag till att bli ett kommersiellt företag. Fokus ligger nu på att bli ledande inom små satelliter, men i framtiden kan det bli aktuellt att titta även på tjänster och produkter som bygger på rymddata.

– Att ta fram nedströmstjänster som kopplas på hårdvaran som vi bygger skulle kunna ge oss löpande intäkter. Det är ingenting vi jobbar med just nu. Men det är intressant framöver, självklart.

Gilla Ny Teknik på Facebook

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt