Innovation

Nu ska snön 3d-röntgas – för vetenskapens skull

I Luleå startas snart en akademi för att bättre förstå snön. Med hjälp av den nya 3d- röntgenutrustning har redan en helt ny typ av snöflinga upptäckts.

Publicerad

Johan Casselgren är biträdande professor inom experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet och kommer tillsammans med kollegan Nina Lintzén, forskare inom geoteknik, att leda en snöakademi som startar under 2018. Projektet har nyligen fått fem miljoner kronor och ska pågå i minst tre år.

Snöakademins mål är att bättre förstå materialet snö, kunskap som är viktig för fordons-, däck- och skidindustrin. En viktig komponent för att lyckas är det mikrotomografisystem som förra året installerades på LTU. Det gör möjlighet att 3d-röntga snö.

- Snö är ett så föränderligt och komplext material. Det finns mycket praktisk kunskap hos till exempel entreprenörer och de som pistar om vad man ska göra för att skapa en viss typ av snöyta vid en viss temperatur. Nu vill vi sätta ett vetenskapligt perspektiv på det, säger Johan Casselgren.

I spelaren nedan kan du se hur en 3d-röntgad snöflinga ser ut.

Tidiga undersökningar har redan resulterat i upptäckten av en helt ny typ av snöflinga som inte finns beskriven i litteraturen. Den ser ut som en stjärna men med snabel och en tunnel rakt igenom.

- Det är häftigt! Tanken är nu att forskarstudenter ska titta på sådana saker i mikroskala: Hur beter sig snökristaller? Vad händer om vi packar nysnö, går de kristallerna sönder eller hakar de i varandra?

Ett av målen är att bättre förstå hur snökvaliteten förändras på exempelvis de testbanor som fordonsindustrin använder sig av i Norrland.

- Hur fungerar snön på testbanan när proverna påbörjas, under tiden de pågår och mot slutet? Är det däcket eller ytan som förändras? Sådant är intressant att veta för att kunna öka repeterbarheten i testerna. Dessutom kommer snön senare och senare för varje år. Då vill man använda konstsnö i stället. Hur är den jämfört med naturlig snö?

Har det forskats mycket på snö tidigare?

- Ja, men då mest utifrån risken för lavinfara. Det har inte forskats så mycket på snö som byggmaterial. Vi vill kunna klassificera olika snökvaliteter, mäta storlek, form, fuktighet och densitet för att kunna skapa modeller.

- Det har forskats massor på skog och malm. Men trots att snö är en förnybar resurs som används i många verksamheter finns det inte så mycket gjort kring den.

Vad hoppas du att ni har uppnått om tre år?

- Att Sverige har positionerat sig som en kunskapsbank kring snö och is. Inte bara på LTU utan vi hoppas på samarbeten med fler universitet.

Hur är snösituationen i Luleå just nu?

- Vi har 3-4 decimeter. Det är tidigt i år med så mycket. Det är toppen!

Snöakademin finansieras av Tillväxtverket, Region Norrbotten, Sparbanken Nord, fyra fordons och däcktestföretag och fem kommuner i Norrbotten Piteå, Älvsbyn, Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog samt LTU