INNOVATION

Miljövänlig fiberskiva för dyr för träindustrin

Nu är den här, den självlimmande träfiberskivan utan farlig formaldehyd. En önskedröm för svensk träindustri, menar forskarna bakom skivan. Men träskivefabrikanterna är kallsinniga. Onödigt och för dyrt, är deras kommentar.

Publicerad Uppdaterad
- Industrin vågar inte satsa på något nytt, även om det kan ha stor framtidspotential. Man slimmar bara de produkter man redan har.  Det säger professor Ulla Westermark. Hon jobbar vid institutionen för trämaterialteknik i Skellefteå. Tillsammans med kollegan Olov Karlsson har hon utvecklat en träfiberskiva, som inte kräver något lim för att hålla ihop. Fibrerna limmar ihop sig själva i en oxidationsprocess, med hjälp av väteperoxid och små mängder järn som katalysator. Då krävs inte det vanliga limmet, baserat på bland annat det cancerframkallande ämnet formaldehyd.  Miljövänligt och billigt, anser Skellefteåforskarna, som sökt patent på metoden. Till den här skivan kan man använda vilket träslag som helst, inte bara tall, gran och björk. Man slipper också den cancerframkallande formaldehyden.  För dyrt, anser Bo Nilsson, forsknings- och utvecklingschef på Sweedwood, som äger Karlit i Karlholmsbruk.  - Skivan drar bland annat mer materialkostnader. Vi gjorde en kalkyl i höstas och kom fram till att kostnaderna skulle bli 25-40 procent högre, säger han.  Karlit är det enda företaget i Sverige som tillverkar motsvarigheten till Skellefteåforskarnas skiva, en så kallad MDF-skiva (Medium Density Fiberboard). Karlits MDF-skiva är dock hoplimmad med en kombination av formaldehyd och urea.  - Men vi betraktar inte limmet som ett stort problem. Vi följer Kemikalieinspektionens gränsvärden för formaldehyd, säger Bo Nilsson.  Formaldehydhalterna i träfiber- och spånplattor ligger idag på rätt låg nivå, säger Ulla Westermark. Men vid fukt avgår ända gaser från limmet.  MDF-skivor används till möbler och snickerier, framförallt köksluckor. Westermarks och Karlssons skiva har egenskaper som gör den lämplig även som akustikplatta, hävdar Ulla Westermark. Hon är besviken på det dåliga innovationsklimatet i Sverige. Projektet har finansierats med EUs mål-1-pengar, med målet att skapa jobb i regionen.  - Men nu när vi är så nära verkligheten kommer vi inte längre, säger hon.  Hon får medhåll av Rolf Björheden, professor i skogsteknik vid Växjö universitet.  - Rent allmänt är det svårt för skogsbranschen att hitta riskkapital. Och tillverkare av hårda träprodukter är lillebror i sammanhanget, säger han.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här