Kemipriset till cellens verktygslåda för DNA-reparation

2015-10-07 12:43  

De har visat hur cellen upptäcker och reparerar skadat DNA. Nu belönas svenske Tomas Lindahl, amerikanen Paul Modrich och amerikansk-turkiske Aziz Sancar med årets Nobelpris i kemi.

Fram till 1970-talet trodde forskarvärlden att DNA-molekylen var extremt stabil. Hur skulle livet på jorden annars ha kunnat utvecklas?

Årets Nobelpris i kemi går till tre forskare som visat att DNA-molekylen i själva verket har en verktygslåda som att upptäcka och reparera alla de skador som faktiskt uppstår. De tre pristagarna är Tomas Lindahl, på Francis Crick Institute och Clare Hall Laboratory i Storbritannien, Paul Modrich, på Howard Hughes Medical Institute och Duke University School of Medicine i USA och Aziz Sancar, på University of North Carolina i USA.

Det hela började när den svenske forskaren Tomas Lindahl i slutet av 1960-talet gjorde experiment på RNA-molekyler när han arbetade som postdoktor på amerikanska Princeton University. RNA-molekyler skadades snabbt av lite värme, och han började fundera på om den likartade DNA-molekylen verkligen kunde vara så tålig som alla trodde.

Några år senare hade han flyttat hem till Sverige och Karolinska Institutet. Där kunde han visa att DNA faktiskt förändrades, och han uppskattade att flera tusen skador uppstod på arvsmassa varje dag som skulle kunna vara förödande. Slutsatsen blev att det måste finnas ett system som lagar alla dessa skador, annars skulle det inte ha funnits några människor här på jorden.

Det blev starten på ett nytt forskningsfält. Tomas Lindahl upptäckte först ett bakteriellt enzym som avlägsnar skadan när nukleotiden cytosin tappar en aminogrupp, och publicerade sin upptäckt 1974. Efter det har han hittat och utforskat många av de proteiner som reparerar DNA-skador i våra celler.

Han delar priset med Aziz Sancar som har kartlagt den mekanism som cellen använder för att laga UV-skador på DNA. Samma mekanism används för att laga defekter orsakade skadliga ämnen som exempelvis cigarettrök.

Paul Modrich har visat hur cellen korrigerar felaktigheter som uppstår när DNA kopieras under celldelningen. Mekanismen minskar DNA-kopieringens felfrekvens ungefär tusen gånger.

- De tre pristagarna har skapat ett forskningsfält som har vuxit exponentiellt de senaste åren. De ger grundläggande kunskap om vår arvsmassa som kan ligga till grund för nya sätt att behandla exempelvis cancer och åldrande, säger Torleif Härd, som är professor i biokemi på SLU och medlem i Kungliga vetenskapsakademin.

Fler nyheter om Nobelpriset

Charlotta von Schultz

Mer om: Nobelpriset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer