Hon spinner spindelväv i labbet

2009-11-03 23:00  

Efter 15 minuter syns tråden i vätskan, efter ett par timmar är den färdig.Vid Uppsalaföretaget Spiber Technologies växer spindeltrådar fram i vätskefyllda rör. Nu hägrar massproduktion av det åtråvärda materialet.

Lätt, elastisk och lika stark som stål. Spindeltråd är naturens eget supermaterial. Men att få fram användbara mängder har ingen hittills lyckats med.

Nu har forskare i Uppsala hittat en smart genväg till de eftertraktade trådarna.

Med hjälp av vanliga e-kolibakterier, som fått en spindelgen införd i sin arvsmassa, odlar Anna Rising, vd för Spiber Technologies, delar av ett spindeltrådsprotein. När bitarna separerats ut sätter de själva ihop sig till meterlånga trådar.

- Spindeltrådarna växer fram i vätskan på ett par timmar, säger Anna Rising.

För att hitta de vitala proteindelarna åkte hon för sex år sedan till Sydafrika för att jaga spindeln med världens starkaste tråd - Euprosthenops australis. De infångade exemplaren skickades sedan till Sverige, där deras dna skärskådades för att hitta nyckelbitarna i spindeltrådsgenerna.

När Ny Teknik kommer på besök ligger små nystan av spindeltråd och flyter runt i genomskinliga lösningar. Vissa trådar har en diameter på två mikrometer, andra är så grova som en centimeter.

- Vi jobbar för att hitta ett bra sätt att spinna tråden på. Det är ett måste för att kunna väva material som till exempel kan komma väl till pass i skottsäkra västar, säger Anna Rising.

Men än så länge fokuserar företaget på medicinska tillämpningar. Hit hör odling av olika typer av celler och vävnader.

- Levande celler trivs bra på spindeltrådar, och vi arbetar bland annat med ett projekt där vi hoppas kunna odla insulinproducerande celler, säger Anna Rising.

Målet är att cellerna ska kunna transplanteras in i patienter med diabetes.

Spindeltrådarna har många andra användningsområden. De kan fånga in och återvinna värdefulla enzymer åt processindustrin. Och eftersom fibrillerna, som trådarna byggs upp av, kan fås att leda ström kan de komma till nytta även inom elektronikindustrin.

- Det här är en helt ny teknikplattform. Vi har 17 olika akademiska projekt på gång just nu.

- Utmaningen är att få till massproduktion.

Forskarna visade nyligen att det fungerar att odla bakterierna i tankar som rymmer 500 liter. När produktionen rullar ger de flera hundra gram spindeltråd i veckan. Det låter lite, men 340 gram räcker för att knyta ett band runt ekvatorn.

Hållbar spindeltråd

* Biokompatibel.

* Tillverkad i vatten med samma salthalt och ph-värde som i levande varelser.

* Värmestabil upp till 260 grader.

* Kemisk stabil, tråden går bara att lösa upp i myrsyra.

Populärt att härma naturen

Skalbaggesprej
Bombarderbaggens bak sprutar ånga när den blir rädd. Två vätskor blandas och det blir så varmt att vattenånga bildas. Nu utvecklas metoden för sprejflaskor och bränsleinsprutning i motorer.

Blodkärl av cellulosa
Forskare vid Chalmers har dresserat bakterier till att spinna ett finmaskigt nät av tunna cellulosatrådar. Trådarna formas till en menisk eller ett blodkärl och kan ersätta skadad vävnad hos människan.

Självrengörande färg Smutsen på lotusblommans blad, rinner bort i regn. Hemligheten bakom dess självrenande egenskaper ligger i vattenavstötande knottror med ludd på ytan. Färgen Lotusan från företaget Sto härmar lotusblommans förmåga att förbli torr och ren.

Urstark häftförmåga
Geckoödlan kan springa uppför vägar och hänga i tak. På fötterna har den en ruggig matta av elektrostatiska fibrer som håller den på plats. Med hjälp av kolnanorör har forskare i USA lyckats framställa ett material som har en vidhäftningsförmåga som till och med är tio gånger högre än geckoödlans.

AlgBatteri
Cellulosa från grönalger kan göras elektriskt ledande och pressas till tunna skikt. Två skikt, med saltat papper emellan, blir ett kompakt och snabbladdat batteri, visar forskning från Uppsala universitet.

Mussellim
Blåmusslor har en förmåga att sätta sig fast ordentligt på båtbottnar. Hemligheten ligger i en järnjoner som förstärker limmet. Kunskapen används för att göra bottenfärg till båtar och lim som ersätter kirurgtråd.

Manetblöjor
Den vanliga öronmaneten består i stort sett bara av vätska. Dess förmåga att suga åt sig vatten används för att utveckla effektivare absorbenter som kan användas till exempel i blöjor. ext: Anders Wallerius

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt