Här är hetaste kandidaterna till kemipriset

2016-10-05 09:35  
Emmanuelle Charpentier Foto: Johan Gunséus / Synk

Vem eller vilka får kemipriset? Bland spekulationerna finns upptäckterna bakom en gensax, litumjonbatteriet och fostertestet Nipt.

På torsdagen klockan 11.45 – tidigast – meddelar Nobelkommittén vem eller vilka som får årets Nobelpris i kemi.

Flera av dem som nämns i spekulationerna har funnits med under flera år. Bland dem finns 94-åriga amerikanen John Goodenough, vars arbete ligger bakom litiumjonbatterier. Belönas det arbetet kan även Stanley Whittingham och Akira Yoshino komma ifråga.

Den amerikanska tidskriften Chemical & Engineering news arrangerade i förra veckan en livesändning om det kommande kemipriset där tittare fick vara med och rösta, och då fick just trion bakom litiumjonbatteriet hälften av rösterna.

Det amerikanska informationsföretaget Thomson Reuters har i många år gjort förutsägelser om Nobelpristagare som har visat sig vara träffsäkra. De namn som har nämnts har ofta fått priset, men kanske inte just det året.

I år toppar gensaxtekniken Crispr/Cas9 Thomson Reuters lista. Tekniken ger stora möjligheter att bota och till och med utrota ärftliga sjukdomar, men är också kritiserad då den kan användas för att genförändra embryon eller könsceller.

Där finns en svensk koppling, då den franska mikrobiologen Emmanuelle Charpentier som är en av personerna bakom Crispr/Cas9 har varit gästprofessor vid Umeå universitet. Hon samarbetade med Jennifer Doudna vid University of California.

Men det är inte den här duon som Thomson Reuters nämner på sin lista, utan de i USA verksamma forskarna Feng Zhang och George Church. Mellan de båda grupperna pågår nu en patentstrid i USA, något som talar emot att tekniken belönas med ett Nobelpris i år. Crispr/Cas9 har också nämnts som kandidat för medicinpriset.

En annan kandidat på Thomson Reuters lista är Dennis Lo Yuk Ming från Kina, som ligger bakom Nipt-testet. Det är en metod för att på ett mindra ingripande sätt göra test för att upptäcka om ett foster har Downs syndrom. I dag tas ett prov av moderkakan eller fostervattnet för att få säkert besked, vilket medför risker för missfall. Nipt-testet gör en genetisk analys av fostret DNA med ett enkelt blodprov.

Sist på Thomson Reuters lista finns de japanska forskarna Hiroshi Maeda och Yasuhiro Matsumura, som ligger bakom EPR (elektronparamagnetisk resonans) som används inom cancerbehandling.

Svensk pristagare förra året

Förra året fick svenske Tomas Lindahl ta emot Nobelpriset i kemi, tillsammans med två andra forskare. '

Han upptäckte att vår arvsmassa, dna, är förvånansvärt bräcklig och ständigt skadas, och att cellen har ett helt batteri av system för att reparera skadorna.

Paul Modrich och Aziz Sancar, som han delade priset med, har hittat andra mekanismer i reparationsprocessen.

(Fakta: TT)

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt