En klibbig succé tog priset

2010-10-26 17:00  

BILDSPEL: Tomas Fabos "skunk work" hemma i köket gav Mölnlycke en miljardsuccé. I går kväll tog han emot Stora Teknikpriset på 300 000 kronor för sina smärtfria förband.

<p>Mölnlyckes företagsledning gjorde inte vågen när Tomas Fabo kläckte sin idé i början av 1980-talet. Tvärtom. Men han kämpade envetet vidare, och i dag är hans innovativa förband en av de mest framgångsrika produkterna inom svensk medicinteknik. För den bedriften belönas han nu med Stora Teknikpriset. </p> <p>I Tomas Fabos framgångssaga finns en tydlig vision, lite slump och en rejäl portion jävlar anamma. Det hela började när han som nyanställd produktutvecklare åkte runt på sjukhus och såg lidandet när svårläkta sår lades om. </p> <p>- Patienter grät av smärta, även stabila kraftkarlar. Jag blev berörd och satte genast igång med att försöka hitta en lösning, säger Tomas Fabo. </p> <p>Nu hade han sin vision klar: Ett smidigt förband som fäster på frisk hud men inte kletar fast i sår. Kanske kunde en yta av teflon eller silikon göra jobbet? </p> <p>Tomas Fabo började experimentera med allt från teflonstekpannor till silikonbaserade fönsterkitt. Det gick rätt knackigt. Inget material hade det rätta klibbet, och projektet hamnade nästan på hyllan. Då grep slumpen in. </p> <p>- En kollega som gick i pension rensade i labbet och jag fick överta en glasburk med en slajmliknande massa. Heureka! Det var en silikongel med precis rätt egenskaper: självhäftande och klibbigt samtidigt som det höll ihop. </p> <p>Vid den här tiden var Tomas Fabos huvuduppgift egentligen ett annat projekt, en satsning som han inte alls trodde på. Och i labbet på jobbet blev han inte insläppt med sina silikonexperiment. </p> <p>Vad göra? Det var bara att åka hem och börja labba i köket. Där skapade han de första prototyperna med dotterns sönderklippta nylonstrumpor. </p> <p>- På så vis drev jag mitt skunk-work i ytterligare ett halvår, tills idén var mogen för den första officiella presentationen, säger han.</p> <p>Han beskriver sitt sätt att lyfta fram silikonidén som "lite kuppartad". Chansningen gick hem. </p> <p>Projektet fick ett första anslag på 15 000 kronor, även om tveksamheten fortfarande var utbredd. </p> <p>Ett halvår senare fick Tomas Fabo en chans att sälja in projektet direkt till vd. Som nappade. Äntligen hade Tomas Fabo resurser, och några år senare - 1990 - lanserades den första produkten. Resten är historia. </p> <p>I dag har Mölnlycke flera produkttyper som bygger på Safetac, som tekniken heter. De omsätter cirka två miljarder kronor årligen, och har fortfarande en tvåsiffrig tillväxt. </p> <p>Trots motvinden i början lyfter Tomas Fabo fram den innovativa arbetsmiljön på Mölnlycke som en avgörande framgångsfaktor. </p> <p>- Vi produktutvecklare hade väldigt stor frihet, men även stora förväntningar på oss, säger han.</p> <p>Fast de allra största vinnarna i historien är kanske de cirka 14 miljoner patienter som hittills har behandlats med Tomas Fabos smärtfria förband som inte kletar fast i såren. </p> <p>Juryns motivering</p> <p>När företagsledningen tvivlade förvandlade Tomas Fabo det egna köket till ett ”skunk work” och utvecklade själv med stor envishet och experimentlusta de första prototyperna till den smärtfria såromläggningen. Denna innovativa produktfamilj med silikonförband, som fäster i hud, men inte i sår, skapar lindring för svårt sjuka och är en internationell miljardsuccé för Mölnlycke Health Care.</p> <p>* I Juryn sitter: Lars Nilsson, tidigare chefredaktör på tidningen Ny Teknik, ordförande i juryn. Håkan Eriksson, chef för forskning och utveckling på Ericsson. Harry Frank, professor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola. Staffan Helgesson, riskkapitalist på Creandum. Gunilla Jönson, professor i förpackningslogistik vid LTH. Margareta Norell Bergendahl, prorektor vd KTH. Claes Wilhelmsson, tidigare forskningschef på Astra Zeneca.</p> <p></p>

Hans plåster rycks bort utan smärta

Innovationen heter Safetac och används i olika produkter för sårvård. Det extremt mjuka silikonmaterialet är hydrofobt och fäster inte på fuktiga sår. För patienten innebär det mindre smärta och mindre risk för att såret skadas när det läggs om.

På torr, frisk hud fäster materialet däremot effektivt. Det fixerar förbandet och förseglar såret mot läckage.

Förbandet har en annan typ av vidhäftning än vanliga plåster. Det formar sig efter hudens ojämnheter, vilket ger en större kontaktyta. Därmed sprider sig krafterna när man drar av förbandet.

En av flera tekniska utmaningar har varit att få rätt tjocklek på klibbigheten. En annan att utveckla en process för att tillverka det rinniga tvåkomponentsilikonet och att fästa det vid bärarmaterialet. Hans plåster rycks bort utan smärta.

Stora Teknikpriset

l Stora Teknikpriset belönar personer bakom stora tekniska genombrott, inno-vationer som också blivit lönsamma. Ett stipendium på 300 000 kronor instiftat av Ny Teknik och Vinnova delas ut för sjätte gången. I år i samarbete med konsultföretaget Knightec.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer