De lyser starkast inför Nobelpriset i fysik 2017

2017-09-29 13:29  

Vågor från svarta hål favorit bland tippade kandidater till årets fysikpris.

(Artikeln är uppdaterad)

Kip Thorne har inte bara varit vetenskaplig rådgivare till rymdfilmen Interstellar från 2014. Han är också en av de forskare som nämns som troliga mottagare av Nobelpriset i fysik, om upptäckten av gravitationsvågor i Ligo-projektet belönas.

Förra året blev många förvånade när Ligo-projektet inte fick fysikpriset. Att äntligen kunna detektera gravitationsvågor var en av de senaste decenniernas mest uppmärksammade vetenskapliga bedrifter.

Men upptäckten presenterades i februari det året, en dryg månad försent för att kunna komma ifråga för 2016 års pris. Men i år är det troligt att upptäckten därmed har lite mer strålglans än andra i förhandssnacket.

Nyligen presenterade Ligo-projektet också sin fjärde säkerställda observation av gravitationsvågor.

Läs mer: Gravitationsvågor upptäckta för fjärde gången

Ett problem för Kungliga vetenskapsakademien, KVA, är i sådana fall vilka personer som ska få ta emot priset. Ligo (Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory) grundades 1984 av de tre forskarna Ronald Drever (som avled i våras), Kip Thorne och Rainer Weiss när teknikuniversiteten Caltech och MIT inledde sitt samarbete kring gravitationsvågor.

Men i Ligo-projektet har flera tusen personer arbetat sedan dess. Problemet är att Nobelpriset ges till som flest tre personer per kategori.

De senaste åren har det här diskuterats många gånger, eftersom stora vetenskapliga upptäckter i dag ofta är resultatet av en stor samling forskare som samarbetare, snarare än ett par enskilda personer.

Nobelpriset i fysik 2013 gick till Peter Higgs och Francois Englert för teorin om den så kallade higgspartikeln. Men de som fick fram bevis för teorin, en flera tusen personer stor forskargrupp vid Cern i Schweiz, blev utan.

På svenska vetenskapsredaktioner är gravitationsvågorna det hetaste tipset. Sveriges Radios Vetenskapsredaktion sände från Nobelmuseet på fredagen, och där lyftes Ligo-projektets upptäckt fram som den helt klart största favoriten till priset.

Även i Dagens Nyheter är gravitationsvågorna favoriten. Där nämns också forskningen om det kvantmekaniska fenomenet sammanflätning, där två partiklar som är intrasslade i varandra får en slags telepatisk förmåga.

Analysföretaget Clarivate Analytics har listat tippade mottagare av Nobelpriset i fysik 2017. Listan har tidigare sammanställts av Thomson Reuters, som i 43 fall sedan starten 2002 lyckats pricka in rätt pristagare – om än inte rätt år. Listan baseras på vilka forskare som har citerats mest under de senaste 20 åren.

Årets lista:

1. Phaedon Avouris, Cornelis Dekker och Paul McEuen, för ”nyskapande bidrag till kolbaserad elektronik”.

2. Mitchell Feigenbaum, kaosforskare, som ligger bakom Feigenbaums konstanter.

3. Rashid Sunyaev, rysk astronom. Han har blivit belönad av Kungliga vetenskapsakademien tidigare, när han fick Crafoordpriset 2008. Rashid Sunyaev är verksam vid Mak Planckinstitutet för astrofysik samt vid teknikuniversitetet Mipt i Moskva. Han har gjort insatser i forskningen kring svarta hål och neutronstjärnor.

Rashid Sunyaev har bland annat fått ge namn åt Sunyaev Zeldovich-effekten, SZ-effekten, som beskriver hur den kosmiska bakgrundsstrålningen påverkas av elektroner. Den har till exempel gjort det möjligt att ”se” avlägsna galaxhopar i universum.

De senaste årens Nobelpristagare

2016: David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz för ”teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser”.

2015: Takaaki Kajita och Arthur McDonald för ”upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa”.

2014: Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura för ”uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”.

2013: Francois Englert och Peter Higgs för teorin om hur partiklar får sin massa, i och med den teoretiska upptäckten av higgspartikeln som senare bekräftades vid Cern-laboratoriet.

2012: Serge Haroche och David Wineland för ”banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem”.

Källa: Nobelprize.org

Då tillkännages Nobelprisen

Medicin eller fysiologi: Måndag 2 oktober

Fysik: Tisdag 3 oktober

Kemi: Onsdag 4 oktober

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt