Hemmakontoret en rättsligt oklar plats: ”Svårt att argumentera”

2021-03-03 09:58  

Arbetsmiljölagen gäller oavsett var arbetet sker, men arbetsskadeförsäkringen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter skulle behöva förtydligas när det gäller hemarbete.

Artikeln publicerades först av Arbetarskydd.

Bränner du dig på kaffet när du snubblar på väg från kaffeautomaten på jobbet är det en arbetsskada. Men om du jobbar hemma och snubblar i köket med kaffet är det långt från självklart. Det beror på att det finns en särskild regel som gäller vid hemarbete, påpekar Niklas Selberg, jurist och forskare vid Lunds universitet.

– Jag citerar från förarbetena till arbetsskadeförsäkringen: Olycksfall som beror på livets dagliga faror i hemmet omfattas inte – även om de inträffar under arbetstid.

Utgångspunkten i den statliga arbetsskadeförsäkringen är att olyckor som sker på arbetsplatsen, på vägen dit eller hem är arbetsskador. I hemmet är läget annorlunda. Där måste olyckan ha ett direkt samband med det man är anställd för att göra.

– Om man trillar från en stege men är anställd för att jobba med bokföring blir det nog svårt att argumentera för sin sak, säger Niklas Selberg.

Svårt att bevisa

Att bevisa vad som skett hemma blir också svårt.

Det finns få rättsfall där arbetsskador i hemmet prövats. Niklas Selberg berättar om två olika fall från 2010-talet. Det ena handlar om en anställd som ramlade och slog sig i trappan på väg upp till sitt kontor på övervåningen i sitt hem. Den anställdes fru sa att han hade arbetspapper i handen när hon såg honom på golvet. Men kammarrätten ansåg inte att det var styrkt att olyckan hade med arbetet att göra.

– De menade att han gick i sin trappa hemma och utgångspunkten var att han gick i trappan av något annat skäl.

Läs mer: Undersökning: Så ser den ultimata arbetsveckan ut – efter coronapandemin

En läkare hade jour i hemmet och mobilen ringde. Han gick för att svara, ramlade och slog sig. Det ansågs inte heller vara en arbetsskada.

– När man rör sig hemma kan man förstås röra sig lite hur som helst men är det i arbetsgivarens intresse kan det vara en arbetsskada. Ramlar man i en trappa på jobbet är det dock solklart en arbetsskada, förtydligar Niklas Selberg.

Han konstaterar att den statliga arbetsskadeförsäkringen är gammal och att regeln om undantagen i hemmet härrör från 1950-talet.

– I praktiken blir skyddet mindre i hemmet så det här kanske man behöver se över igen. Är det befogat med det här undantaget? Särskilt nu när myndigheter vill att vi ska vara hemma så mycket som möjligt.

Han tillägger:

– Det är nog inte tusentals människor som gör sig illa när de hämtar kaffe hemma, men det här kan man av princip ifrågasätta.

Arbetssjukdomar – vad gäller?

Niklas Selberg konstaterar att olycksdefinitionen är densamma i både den allmänna och de kollektivavtalade försäkringarna. Det spelar inte heller någon roll för försäkringen vem som har tagit initiativet till hemarbetet eller om man jobbar hemma ofta eller bara då och då.

– Vad gäller för arbetssjukdomar? Skulle man kunna säga att jag har jobbat hemma ensam länge och blivit deprimerad av det och hävda att det är en arbetssjukdom?

– Absolut. Men det blir väldigt svårt att visa att det finns ett samband.? Då måste man kunna visa att det här hade inte hänt om jag inte hade jobbat hemma.

Hemmakontoter har blivit allt vanligare under coronapandemin. Foto: Fotograferna Holmberg / TT

Hemmet som arbetsplats är rättsligt ett ganska outforskat område, menar Niklas Selberg. Där finns också faror av annan karaktär än på arbetsplatsen. Han nämner att missbruksproblem upptäcks lättare när medarbetare ses på arbetsplatsen och att det brukar sägas att hemmet är den farligaste platsen för kvinnor. Vilket ansvar en arbetsgivare skulle ha om en person drabbas av våld från en familjemedlem i sitt hem när hen jobbar är en svår fråga.

– Det är svårt att se att det skulle kunna bli en arbetsskada. Men det här är en helt ny situation så det finns inga rättsfall.

Han tillägger:

– Det skulle kunna bli så att pandemin leder till en situation med generösare tolkning kring arbetsskador när folk är hemma mera. Men det dröjer i så fall innan vi ser det och att det leder till domar som styr.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvaret för arbetsmiljön även vid arbete hemifrån. Ju större krav på hemarbete från arbetsgivaren och ju längre tid som avses desto större är ansvaret. Niklas Selberg förklarar att arbetstagaren ska informera om risker och problem hemma. Han bedömer att även om arbetsgivaren inte kan kräva att få komma hem till en arbetstagare och se över arbetsmiljön är det lättare att ha koll på ergonomin än på den organisatoriska och sociala miljön.

– Det svåra är att se till att arbetsbelastningen inte blir ohälsosam och att ha koll på gränsen mellan arbete och fritid. Det har skett en skärpning kring ansvaret för detta i och med föreskriften om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Så i den här uppkomna situationen måste arbetsgivaren istället fråga arbetstagaren löpande hur allt fungerar?

– Ja. Det blir effekten. Arbetsgivaren kan skicka hem möbler och utrustning men det är mycket som arbetsgivaren inte kan göra.

Läs mer: Körigt på jobbet? Så ger du bra feedback till chefen

På Saco vill man att regeringen ser över arbetsskadeförsäkringen. Många av Saco:s medlemmar jobbar hemma och säger att de önskar fortsätta med det två till tre dagar i veckan. Frågan lyftes på möte hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i höstas.

– Vi tog upp det här hos ministern när vi var på möte om arbetsmiljöstrategin, men det är inget som vi direkt har fått någon återkoppling på, säger Karin Fristedt, utredare inom arbetsmiljö på Saco.

Enligt Karin Fristedt räcker arbetsmiljölagen. Det är Arbetsmiljöverkets hantering av föreskrifter och allmänna råd som är problemet. I arbetet med den nya regelstrukturen tar myndigheten bort många allmänna råd bland annat skrivningar om vad som gäller kring distansarbete. Hon nämner exempelvis att det nu finns förtydliganden att föreskriften om bildskärmsarbete även gäller när arbetet utförs på annan plats än huvudarbetsplatsen till exempel från det egna hemmet.

– En liknande skrivning finns när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men de förtydligandena tar man bort. Det där är ett val som går åt fel håll.

Har ni fått något gehör för de här synpunkterna från Arbetsmiljöverket?

– Nej. Föreskrifterna är ett sätt att precisera krav och nu tar man bort de allmänna råden kopplade till föreskrifterna istället för att tydliggöra ännu mer. Det är snarare så att man borde ta ett helhetsperspektiv kring hem- och distansarbete och tänka framåt.

Arbetsmiljöverket vill förtydliga

Även tjänstemännens fackliga centralorganisation, TCO, anser att Arbetsmiljöverket gör förändringar till det sämre. Ulrika Hagström är utredare med arbetsmiljöfrågor på sitt bord. Hon nämner föreskriften Arbetsplatsens utformning som handlar om sådant som har med själva fastigheten att göra: hur stort utrymmet vid en arbetsplats ska vara, om fönsterplacering och temperatur.

– Arbetsmiljöverket har velat förtydliga att föreskriften inte gäller för hemarbete. Men vi tycker att det blir otydligt. Många arbetsgivare och skyddsombud läser rubrikerna och om det uttryckligen står att enskilda hem är undantagna från den här föreskriften är det lätt att arbetsgivaren missförstår. De kan tro att undantaget gäller även för den ergonomiska arbetsmiljön. Men den är reglerad i andra föreskrifter.

TCO hoppas att de med sina remissvar ska få Arbetsmiljöverket att tänka om.

– Regelarbetet påbörjades före pandemin så frågan är om det kanske blir annorlunda. Vi hoppas att de ska se över vårt remissvar och ändra.

Ulrika Hagström konstaterar att arbetsmiljölagen tydligt pekar ut arbetsgivaren som ytterst ansvarig för arbetsmiljön oavsett om någon arbetar hemma eller på arbetsplatsen. Men att det troligtvis är svårare för arbetsgivaren att fånga upp signaler som rör den psykosociala arbetsmiljön. För att arbetsgivaren ska ta sitt ansvar är det därför viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt och har regelbundna möten både i grupp och individuellt och frågar om arbetsbelastning, sociala frågor och arbetstider.

– Man kan inte förvänta sig att medarbetarna själva ska säga till utan arbetsgivaren måste fråga och arbeta systematiskt.

Varför kan man inte förvänta sig att arbetstagaren säger till?

– Det vore bra såklart. Men nya kan ha svårare att säga till. Vi vet att de som har tidsbegränsade anställningar eller är provanställda har svårare att ställa krav på arbetsmiljön. Man måste känna sig trygg för att uttrycka behov.

Hedda Mann är chefsjurist på Arbetsgivarverket. Distansarbete inom den statliga sektorn är reglerat i kollektivavtal. Arbetet ska ske med en viss regelbundenhet och utgå från både arbetstagarens och arbetsgivarens behov och det ska finnas en överenskommelse.

– Det här är inte sådant distansarbete. Nu är det en påtvingad situation som beror på att vi ska minska smittspridningen. Det är en hybridform som vi inte har reglerat i kollektivavtal.

Hedda Mann anser ändå att befintliga lagar och förordningar räcker för att hantera den uppkomna situationen. Hon menar att det nu är upp till varje arbetsgivare att bestämma vem som kan och vem som inte kan jobba hemma.

– Märker man att medarbetare inte mår bra av att jobba hemma, oavsett om det är fysiskt eller mentalt då kan de inte jobba hemma. Då får de komma in och jobba. Det kanske räcker med några dagar per vecka.

Hedda Mann påminner att arbetsmiljölagen är en ramlag med krav på att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande men att lagen inte pekar ut hur. Förtydliganden finns i föreskrifter och förordningar. Hedda Mann trycker på det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön.

– Det är viktigt att chefer och medarbetare pratar igenom vad man kan göra. Men sedan är det upp till varje medarbetare att se till att det blir så. Arbetsgivaren kan inte gå runt till alla och kontrollera hur de gör i praktiken.

Viktigt med dialog

Även när det gäller att ta ansvar för den psykosociala arbetsmiljön trycker Hedda Mann på det gemensamma ansvaret.

– Allting som gäller och är viktigt i vanliga fall blir ännu viktigare i den här situationen. Dialogen är A och O. Den måste vara ömsesidig - det är bådas ansvar.

Hon tillägger:

– Jag har lärt mig att arbetstagaren har ett så kallat skrik-ansvar. Arbetstagarens ansvar enligt arbetsmiljölagen blir större om man jobbar hemma eftersom arbetsgivaren inte har samma möjlighet att ha koll. Det blir ännu viktigare att arbetstagaren säger till vad som inte fungerar.

Om pandemin fortsätter, vaccineringen tar tid och hemarbetet därför blir mer det normala. Vad händer då?

Hedda Mann ser fördelar men också problem med hemarbete i stor skala. Det handlar om svårigheter att fånga signaler på distans, hantera rehabilitering och upprätthålla kollegialitet. Hon ställer sig också frågan hur man upprätthåller en kultur.

– Hur vidmakthåller man arbetsglädje och relationer? Vi behöver fråga oss hur vi vill ha det. Jag föreslår att vi skyndar lite långsamt och passar på att analysera vad som funkar och vad som inte funkar och drar lärdomar av det.

Forskaren Niklas Selberg tillägger:

– Då ändras egentligen förutsättningarna för själva anställningsförhållandet. Hela arbetsmiljörätten bygger på att det är arbetsgivaren som står för lokalen, men då blir det ju inte så.

Han fortsätter:

– Då kanske vi behöver göra om systemet så att arbetsgivaren får rätt att kontrollera en begränsad del i hemmet. Nya frågor blir beräkning av arbete, gränsen mellan arbete och fritid, rätten att stänga av telefonen, rätten att få distansarbeta, kanske också rätten att slippa distansarbeta.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap