Karriär

De här orossignalerna bör du ta på allvar

"Det är viktigt att inte bara vara uppmärksam på oro. Oro är en sak som kan drabba oss i den här svåra tiden, men en annan är också depression", säger psykologen Anna Jacobson. Foto: Ali Lorestani/ TT

Risken för psykisk ohälsa ökar när samhället är i kris. När är det dags att söka hjälp?

Publicerad

Har oron tagit överhanden?

– Är det så att oron inte går att bryta, om du inte har någon orosfri tid, så är detta en signal att ta på allvar. Om oron finns där hela tiden och verkligen överskuggar livet, då är det en varningssignal, säger Anna Jacobson.

Sover du dåligt?

– En annan viktig, grundläggande sak är om man märker att man börjar sova väldigt dåligt. Det är också ett viktigt tecken på att det har gått för långt.

Hur fungerar vardagen?

– Om man inte klarar av att vara en lika bra förälder, inte klarar att utföra sitt jobb som vanligt eller inte orkar upprätthålla sina vanliga kontakter och kanske i stället bara fastnar vid datorn och googlar, då är detta också en signal.

Anna Jacobsons tips är att spalta upp hur den ökade oron påverkat beteendet. Vad gör du mer av och vad gör du mindre av? Sitter du till exempel mer vid datorn och googlar och samtidigt lyssnar mindre på dina barn, sover mindre och jobbar sämre?

– Då är det många varningssignaler och då kanske man ska ta kontakt.

Vilka signaler ger kroppen?

Både oro och nedstämdhet kan leda till kroppsliga symptom. Detta är också något att vara uppmärksam på, enligt Anna Jacobson.

– När vi är oroliga går kroppen in i ett stress- och alarmtillstånd. Då spänner vi oss ofta mer så att vi kan få ont i nacken, axlarna och rygghuvudet. Vi kan känna oss mycket tröttare än vanligt för att det är jobbigt att oroa sig. Även när vi är deprimerade kan vi uppleva fysiska symptom.

Vart ska man vända sig?

Anna Jacobson rekommenderar en kontakt med vårdcentralen. Där finns psykologer och det går att mötas digitalt.

– Man kan ta det stegvis. Berätta för någon i din närhet om hur du mår och att du är orolig för det. Sedan kan nästa steg vara att ta kontakt med sjukvården.

Men alla kan väl inte söka hjälp?

– Om man känner sig orolig för sin psykiska hälsa och tänker: ”Jag känner inte alls igen mig själv, jag mår rätt dåligt”, då tycker jag att man ska höra av sig för ett första rådgivande samtal.

– Alla vet ju inte jättemycket om hur man ska ta hand om sig själv och sin psykiska hälsa och om man då får ett samtal med psykolog som kan guida en lite så kanske man får redskap och verktyg som räcker långt.

– Att inte vänta för länge med att söka hjälp kan förebygga mer allvarlig psykisk ohälsa säger Anna Jacobson.

Vad är faran med att vänta?

– Om man inte vet hur man ska ta hand om och hantera de här symptomen så kommer de att etablera sig mer och mer ju längre tiden går.

– När vi mår dåligt och oroar oss så kommer vi att börja göra saker annorlunda. Det här blir till slut mer och mer vanemässigt och det blir svårare att ändra de beteendena.

– Jag tänker också ur samhällsekonomisk synpunkt är det bra att söka hjälp tidigt, för då kan man bryta det med enkla medel.

Hur avläser man signaler hos andra, till exempel äldre som är isolerade?

– Det är viktigt att inte bara vara uppmärksam på oro. Oro är en sak som kan drabba oss i den här svåra tiden, men en annan är också depression. För man vet ju att isolering och ofrivillig ensamhet och att inte kunna upprätthålla sina rutiner och vara ute som vanligt, det påverkar vårt stämningsläge.

– Har man äldre anhöriga är det jätteviktigt att hålla telefonkontakt. Då kommer man att märka sådana signaler. Man märker om ens anhöriga börjar bete sig annorlunda eller om de är överväldigade av oro. Man kan ju fråga: Hur sover du? Vad gör du på dagarna? Hur känns livet?

Fakta: Så kan rädslan och oron hanteras

Grundtipset är att försöka leva ett så vanligt liv som möjligt, även om du av någon anledning är isolerad.

Kom också ihåg varför du är isolerad eller måste jobba hemifrån – det är ditt bidrag till att minska smittspridningen.

Prata med andra människor om dina tankar och känslor kring det som händer.

Försök att äta och sova som du brukar, även om du jobbar hemifrån, är isolerad eller till och med sjuk.

Håll fast vid de aktiviteter som du tycker om och som går att fortsätta med trots restriktioner och/eller isolering. Eller hitta nya.

Rör på dig. Stress, oro och ångest kan dämpas genom fysisk aktivitet.

Begränsa nyhetsintaget och håll dig till pålitliga nyhetskällor.

Vid oro kan fokus på andningen hjälpa. Andas långsamt och fokusera på utandningen.

Sök hjälp vid starka och långvariga reaktioner. Vänta inte för länge.

Källa: Vårdguiden 1177/Region Stockholm