Se Nasas ai utmana det mänskliga drönarproffset

2017-11-30 07:11  
Foto: Nasa

Nasa ville testa sin artificiella intelligens. Jet Propulsion Laboratory byggde en snirklig bana och ställde sin egen autonoma drönare mot den professionella föraren Ken Loo. Den mänskliga hjärnan var snabbare – men förmodligen inte länge till.

Att ratta en Formel 1-bil kräver en blixtsnabb reaktionsförmåga, men faktum är att drönarracing bjuder på snabbare accelerationer. I Drone Racing League tar 0- 130 km/h mindre än en sekund, vilket ställer nog så höga krav på förarna.

Nu har forskare vid Nasas Jet Propulsion Laboratory i Pasadena vänt sig till den gryende sporten för att utvärdera sin artificiella intelligens. De byggde en snirklig bana och ställde sin egen autonoma drönare mot den professionella föraren Ken Loo. Se klippet här:

Google blev intresserade av JPL:s arbete kring visionsbaserade navigationssystem för rymdfarkoster. Därför har internetjätten finansierat Nasa för två års forskning inom området autonoma drönare. Algoritmerna integrerades sedan med Googles Tango-plattform, som JPL också har varit inblandade i.

Tre tävlingsfarkoster byggdes, som döptes till Batman, Joker och Nightwing. De hade kapacitet för hastigheter upp till 129 km/h, men hinderbanan i JPL:s byggnad tillät en maxhastighet på 64 km/h. Allt ställdes på sin spets när varven klockades – skulle Nasas AI slå den mänskliga hjärnan?

– Vi ställde vår algoritm mot en människa, som flyger mer på känsla. Man kan faktiskt se att AI:n flyger drönaren mjukt runt banan, medan den mänskliga piloten har en tendens att accelerera väldigt aggressivt – så därför är flygmönstret ryckigare, säger Rob Reid, projektledare på Jet Propulsion Laboratory i ett uttalande.

Jämfört med Loo hade de autonoma drönarna mycket jämnare varvtider, men det mänskliga proffset lyckades klämma ur sig snabbare varvtider – och kunde utföra imponerande korkskruvar som AI:n inte lärt sig. Då ska man dock betänka att utvecklingen av Nasas system fortfarande är i sin linda. Exempelvis var hastigheten stundtals så hög att sensorerna inte längre kunde ta in informationen.

– Det här är definitivt den tajtaste banan som jag någonsin flugit genom. En av mina svagheter som pilot är att jag snabbt tröttnar. När jag blir mentalt utmattad så börjar jag förlora kontrollen, även om jag har flugit genom banan tio gånger, säger Ken Loo.

Han hade ett snitt på 11,1 sekunder, mot AI:ns 13,9 sekunder. Enligt forskarna har dock deras drönare kapaciteten att flyga mycket snabbare. I framtiden skulle tekniken kunna användas för räddningsuppdrag i katastrofområden, eller till och med styra robotar på rymdstationer.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt