Rykande färsk forskarrapport: Därför föll Saab

Saabs vd Victor Muller lämnade in konkursansökan för bolaget på måndagen. Den brittiske forskaren Matthias Holweg anser att fallet berodde på för små volymer till för höga priser. Foto: Scanpix, University of Cambridge

- Lägg inte all skuld på GM för att Saab föll. Det är för enkelt. Saabs dilemma var att man hade volymer som Porsche men priser som Audi, säger den brittiske forskare Matthias Holweg.

Han färdigställde i går kväll en 40-sidig rapport med titeln ”Who killed Saab Automobile?” och mejlade för en timme sedan över den till Ny Teknik.

Matthias Holweg är en namnkunnig industriforskare på Cambridge University i Storbritannien. Han är också gästforskare på Chalmers i Göteborg och på MIT i Boston USA.

Han har mängder av böcker och rapporter bakom sig. Den mest kända i det här sammanhanget är rapporten ”Who killed MG Rover?” från 2005.

Det är ingen slump att Saab-rapporten har fått samma namn. Han ser stora likheter mellan Saab Automobile och MG Rover.

Båda hade lönsamhetsproblem, båda såldes ut av sina ägare, båda ställde sitt hopp till nya kinesiska ägare och båda var bara en hårsmån från ett kinesiskt kontrakt.

Han skriver i den pinfärska Saabrapporten att Saabs nisch på marknaden till slut var för liten för att Saab skulle kunna överleva med de produktionskostnader som Saab hade.

Saab tillverkade bilar i lika små volymer som Porsche men med Audi som konkurrent. Audi bygger tio gånger så många bilar som Saab och delar dessutom utveckling och teknisk plattform med andra bilar inom Volkswagengruppen.

- Saab levde med det värsta ur dessa båda världar – Porsches små volymer och Audis priser. Det var inte hållbart, skriver Matthias Holweg i sammanfattningen av rapporten.

Han skriver också att det är för enkelt att skylla allt på GM som ägde Saab i 20 års tid, först som hälftenägare och sedan som helägare.

- Till GM:s försvar måste man säga att GM faktiskt stöttade Saab trots förluster i alla år utom tre, skriver Matthias Holweg.

Problemet var att GM i Europa är en bilbyggare som gör mellanklassbilar i stora volymer och att man inte kunde dela tillräckligt mycket av plattformar och teknik med Saab.

- Saab blev obekväm för GM med sin profil av individualism, teknisk förfining och premium-märke, skriver Matthias Holweg.

Konkurrensen fördes framför allt mot Audi som också profilerar individualism och teknisk höjd och som till slut marginaliserade Saab och gjorde att Saab tvingades till låga volymer utan att lyckas ta steget upp till ett premiummärke.

- Om man ska lyckas som en sofistikerad lågvolymtillverkare måste man ha trogna kunder med djupa fickor. Tyvärr hade inte Saabs kunder tillräckligt djupa fickor och var inte tillräckligt många, skriver Matthias Holweg.

De första 20 sidorna i rapporten ger en koncentrerad sammanfattning av Saabs 62-åriga historia med en produktion av totalt 4,5 miljoner bilar.

Från sidan 20 och framåt ägnar Matthias Holweg sig åt att analysera vd som gick snett.

1. Var Saabs undergång oundviklig?

2. Var GM rätt partner?

3. Vad betydde ett starkt varumärke mot en svag försäljning?

4. Hade Spyker en chans att rädda Saab?

5. Kunde Kina ha räddat Saab?

6. Vad är likheterna mellan Saabs kollaps och den förra stora kollapsen i den europeiska bilvärlden, MG Rover.

De enkla svaren är att Saab var dömt att gå i konkurs, men att varumärket kan återuppstå i en eller annan form – så småningom.

Marie Alpman

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt