Nu vässar Tolgfors sina Jas-argument

2009-03-31 23:00  

Gripenbråket mellan Sverige och Norge är långt ifrån över. I brev till alla svenska ambassader ifrågasätter regeringen det amerikanska stridsflygplanet JSFs tekniska och affärsmässiga överlägsenhet över svenska Jas Gripen.

Så sent som den 10 mars skickade försvarsdepartementet utbrev till alla svenska ambassaderangående Norge-affären.

Brevet innehåller anvisningar och information som ambassadernas anställda kan använda sig av. Det ger den svenska regeringens syn på den norska upphandlingen nya stridsflygplan.

Här framgår att försvarsdepartementet fortfarande analyserar Norges värdering av nästa generation Gripen, det gäller både förmågor och efterfrågad profil, samt de ekonomiska beräkningarna.

Ifrågasätter Norges kalkyler
Regeringen ifrågasätter det vinnande planets - JSFs eller F-35s - tekniska och affärsmässiga överlägsenhet över svenska Gripen Next Generation.

Exempelvis hävdar man att Norge inte utvärderat alla aspekter av JSFs och Gripens smygförmåga och hänvisar till två oberoende rapporter - en från det kända amerikanska analysinstitutet Rand och en från Australien.

Smygförmågan överdriven
Båda rapporterna visar att JSF inte kan agera osynligt för radar när det bär tung vapenlast utanpå planet, något som var ett norskt nyckelkrav.

"I och med detta mister JSF dels fördelen av signaturanpassning, dels sin påstådda bättre manöverförmåga med tung last relativt Gripen", skriver det svenska försvarsdepartementet i sitt "missiv" till de svenska ambassaderna.

Norge har fel om Gripen-haverier
Även den påstådda kraschfrekvensen ifrågasätts av regeringen. Norge har, enligt uppgift, räknat med att vartannat Gripen-plan skulle krascha inom loppet av 35 år.

Hittills har tre svenska, operativa Gripenplan och två provflygplan havererat av de 204 plan som levererats. Detta sedan den första flygningen i december 1988.

Försvarsdepartementet drar slutsatsen att:

"Haverifrekvensen Norge räknat med har vida bedömts överstiga den Sverige kalkylerat med."

- Det finns ett antal tekniska frågor som vi fortfarande tittar på, bekräftar Jakob Keifer, stabschef på försvarsdepartementet.

Många frågetecken kvar
Exakt vilka av Gripens förmågor som ännu diskuteras med norrmännen vill han dock inte avslöja.

- Vi vill ha så bra kunskap som möjligt för att förstå hur vi står i vårt tekniksystem och hur vi ska utveckla det, säger generalmajoren Bo Waldermarsson, som ansvarar på departementet för analysen av den norska operativa värderingen.

Regeringen anser också att det finns "fortsatta frågetecken" kring Norges beräkningar av Gripens inköpspris och livscykelkostnad.

Planet anges bli dubbelt så dyrt, jämfört med de svenska beräkningarna.

Så räknar Norge

I brevet till ambassaderna listas norska räkneexempel avseende Gripen NG. Norge erbjöds ett fast inköpspris om 20 miljarder norska kronor, men har gjort egna påslag.

Norge begärde en offert på 48 plan, men har själv värderat priset på 57 plan. Man har inte frågat FMV vad en större order skulle innebära i pris.

Man begärde en offert baserad på 20 års användning, men har beräknat för 30.

4 miljarder har lagts på inköpspriset för utrustning Norge anser att Gripen behöver.

Livscykelkostnaden har beräknats som ett procentuellt påslag på dessa uppskattningar.

Driftskostnaden för Gripen har baserats på kostnaderna för F-16, det äldre plan som Norge har i dag, inte utifrån Sveriges erfarenhet från 120 000 flygtimmar med Gripen.

Norge har lagt på 10-15 procent för vidareutveckling av planet.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt