Infrastrukturministern: Trafikverket vet inte hur tågspåren mår

2015-04-16 13:31  

Den svenska järnvägsorganisationen är i sämre skick än väntat, visar en statlig utredning. <br/>- Delar i nulägesbeskrivningen överraskar, säger infrastrukturminister Anna Johansson. Utredaren vill att Trafikverkets ledning och styrning granskas.

- En del brister är redan kända, andra är mer överraskande.

Det förklarade Anna Johansson (s) i dag när utredaren Gunnar Alexandersson presenterade sitt delbetänkande kring järnvägens organisation - "Koll på anläggningen".

Det som främst förvånar såväl ministern som utredaren själv är att samlad kunskap om tillståndet för järnvägen saknas hos Trafikverket - inte minst inom myndighetens ledning.

Infrastrukturministern:

- Det som överraskar är att man inte vet hur spåren mår.

Det är allvarligt, menar Gunnar Alexandersson.

- Som jag ser det är en av de allvarligaste bristerna att man inte byggt upp ett system för hur man får aggregerad information om hur anläggningen fungerar och dess standard, säger han.

Kunskapsproblemen bottnar bland annat i att de it-system som används i dag - inte innehåller något anläggningsregister, enligt Gunnar Alexandersson.

- Ett av systemet man har kallas Bis, Baninformationssystem. Men i det finns inga tidsstämplar för när komponenter har bytts ut. Därmed vet man inte hur gamla de är och det går heller inte att planera för när de behöver underhållas eller bytas.

Bristerna har funnits sedan 90-talet, sedan gamla Banverkets tid. Men några förbättringar har Trafikverket inte lyckats åstadkomma.

- Jag tror att det har känts övermäktigt. Det finns väldigt mycket kunskap och kunniga medarbetare och entreprenörer men inget bra arbetssätt att samla in informationen - och det leder till många problem, säger han.

På samma sätt saknas exempelvis uppgifter i systemen kring vilka komponenter belastas mest, och oftare behöver underhållas.

- Vissa växlar passeras av hundratals tåg, andra bara av ett tiotal. Men i dag går detta inte att utläsa ur it-systemen.

Gunnar Alexandersson pekar på att kunskapsbristerna gör det svårt att prioritera mellan olika åtgärder. Dessutom finns en otydlighet inom myndigheten vilken standard olika sträckor ska ha.

- Det finns i dag ingen nationell underhållsplan som kan hjälpa till att se hur man ska satsa olika medel, säger han. Därmed är det osäkert om de nya pengar som S-mp-regeringen nu satsar verkligen hamnar rätt.

Infrastrukturminister Anna Johansson vill i år satsa 620 miljoner kronor på mer underhåll och 1,2 miljarder per år åren därefter. Hon spår att de kommer att användas väl, inte minste eftersom Trafikverket redan har i uppdrag att se till att underhållsmedlen hamnar där de är effektivast.

- Grundproblemet är att det inte satsats tillräckligt med resurser under vissa år, säger hon.

Gunnar Alexandersson sa också i dag att det brister i tydlighet i Trafikverkets interna ledning och styrning. Han föreslår därför en granskning av bland annat ansvarsfördelning, mandat och arbetsuppgifter framöver.

Eftersom Trafikverket redan nu har svårt att klara sina arbetsuppgifter anser han att det inte i dag är läge för att ta tillbaka underhållsarbetena från privata entreprenörer och förstatliga underhållet.

- Det är min bedömning.

Erfarenheter från Storbritannien och Nederländerna visar att såväl järnvägsunderhåll i statlig regi som i privat kan fungera väl.

Däremot menar han att Trafikverket framöver nödvändigtvis måste se till att utföra säkerhetsbesiktningar av banarbeten och kontroller av entreprenörernas arbeten med hjälp av egen personal.

Samtidigt uppger källor för Ny Teknik att Trafikverkets styrelse vill gå i motsatt riktning och i stället så att säga renodla myndighetens beställarroll.

Gunnar Alexandersson pekar också på att arbetet att upphandla underhållsåtgärder och reparationer av privata aktörer kan bli bättre.

- Upphandlingar som görs i dag är hårt styrda av regler och Trafikverket går efter lägsta pris så länge alla andra villkor uppfyllda.

- Därmed tycker jag att det är svårt att se om en entreprenör har resurser att vidta snabba åtgärder.

- Myndigheten måste ta hänsyn till vilken tid och vilka spår som entreprenören behöver ta i anspråk.

Alexandersson föreslår nu att Trafikverket använder sig av så kallade utförandeentreprenader, som exakt talar om vilka spårarbeten som ska göras.

Detta i stället för de "funktionsentreprenader" som används i dag av Trafikverket, och som styr av hur många stopp det får lov att vara på en bana under viss tid.

Många kritiker anser att dagens underhållsmarknad för järnvägen domineras av alltför få aktörer, Men enligt Gunnar Alexandersson kan den inte betecknas som svag - om man räknar in att det finns andra liknande serviceaktörer inom andra branscher.

Det finns fördelar med kostnadskonkurrens, anser han. Kostnaderna för järnvägssektorn minskar med 9 procent med privata aktörer som sköter underhållet, beräknar han.

Utredningen ska nu beredas av regeringskansliet. Först vid årsskiftet 2015-2016 kan regeringen komma att föreslå konkreta åtgärder, enligt Anna Johansson.



Följ Ny Teknik på Facebook!



Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!

 

 

Mer om: Tåg Trafikverket

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt