Här är försvarets drömubåt

Även ubåtarna måste ställa om när försvaret går över till nätverksbaserade förband. Hur den framtida ubåtsflottan ska se ut och vilka undervattensförmågor som behövs har FMV, Försvarets materielverk, nu utrett på uppdrag av försvarsmakten.
Rapporten är hemligstämplad. Men fokus ligger på valet av nästa svenska ubåt. Denna ska vara en "tusenkonstnär", inte bara klara att stoppa fiendens örlogsfartyg på hemmaplan, utan också att bedriva spaning länge under vatten och delta i internationella militära eller civila uppdrag.
- Det skulle exempelvis kunna handla om att jaga knarksmugglare i en FN-insats, säger Mats Nordin.
FMV har i dagarna lämnat sitt ubåtsförslag till försvarsmakten.
- Jag kan inte säga exakt hur stor flotta vi föreslår. Men Sverige kan givetvis inte ha någon stor ubåtsflotta. Däremot rekommenderar vi att försvaret utrustar ubåtarna med obemannade undervattensfarkoster som komplement, säger Mats Nordin.
Enligt det senaste försvarsbeslutet (2004) ska Sverige ha fem ubåtar, varav fyra ska ingå i insatsorganisationen. 2015 fyller två av marinens fem ubåtar, Södermanland och Östergötland, 25 år och väntas gå i pension. Därmed behövs åtminstone två nya ubåtar som efterföljare.
Vilka tekniska krav de nya ubåtarna måste klara i det nya insatsförsvaret har FMV redan projekterat, i samarbete med tyskägda Kockums i Malmö. Resultatet heter A 26. En ubåt som drivs med ett luftoberoende Stirling-maskineri, som ger extremt tyst gång, och flera veckors uthållighet under vatten. Bränslet i Stirling-systemet består av dieselolja och flytande syrgas. Samtliga fem ubåtar i Sverige har det i dag.
Som alternativ till A26 finns bland andra en tysk luftoberoende variant (212A), en fransk (Scorpène) eller rysk ubåt (Amur).
Försvaret har ställt höga krav på FMV när det gäller prislappen för varje ny ubåt. Den får, erfar Ny Teknik, inte kosta mer än vad en Gotlandsubåt kostar i dag, det vill säga omkring 1, 5 miljarder kronor. Detta har varit verklighet när A26 befunnit sig på ritbordet.
De utländska ubåtarna kostar i dag mer än det dubbla, har sålts för mellan 3 och 4,8 miljarder styck på senare år. Därför pekar det åt att regeringen och försvarsmakten väljer Kockums.
I Tyskland valde man en luftoberoende variant, driven med bränsleceller som går på vätgas. Den heter 212A och började för drygt ett år sedan att levereras till den tyska marinen av varven HDW och Nordswerkee, vilka ägs av samma koncern som Kockums, Thyssenkrupp. Men enligt Mats Nordin är 212A inget för den svenska marinen.
- De är för stora och tunga och uppfyller inte den svenska kravbilden på en kostnadseffektiv, lättrörlig, uthållig ubåt. Dieselolja och syrgas är dessutom billigare bränslen än vätgas och smidiga att tanka i hamnar i världen, till skillnad från vätgas.
"Vi kan ta ett stort tekniksprång om vi får ordern"
En utvecklingsbeställning på A26 skulle betyda att vår ubåtsteknik kan fortsätta att ligga i framkanten i världen.
Det säger Kjell Göthe, informationschef på Kockums.
Skulle Kockums få beställning på två ubåtar från försvarsmakten skulle det innebära att man kan ta ett stort tekniksprång, enligt Kjell Göthe.
- Det är oerhört viktigt om vi ska kunna behålla vår forskning och utveckling av framtidens ubåtar.
Projekteringen av A26 tillsammans med FMV pågår till och med mars nästa år. Därefter behöver Kockums få besked av ÖB hur han vill gå vidare.
- Vi bör gå in i nästa designetapp senast i slutet av nästa år om vi ska hinna leverera till 2015.
Kockums har i dag en orderstock på 3, 9 miljarder kronor, den gäller både ytstridsfartyg och arbeten på ubåtar. Någon nybeställning på ubåt har man inte. Men man håller på att uppgradera ubåtarna Västergötland och Hälsingland för Singapores räkning och hjälper tyska varv inom Thyssenkrupp-koncernen med ubåtsdesign.
Se grafiken: Klicka här!
Grafik: Ingemar Franzén/Ny Teknik