Fordon

De har utrett vad som skapar åksjuka i autonoma bilar

Foto: University of Michigan

Det sägs att den autonoma tekniken kommer att ge oss tid att syssla med annat i bilen. Men åksjuka kan förstöra den möjligheten. Nu har forskare utrett exakt vad det är som utlöser illamåendet.

Publicerad

Enligt National Institute of Health upplever upp till var tredje person i USA ibland åksjuka. Problemet uppstår vanligtvis när det är någon annan som framför fordonet, och i samband med att man är sysselsatt med något som tar blicken från vägen.

Samtidigt framhålls just möjligheten att läsa och arbeta under jobbpendlingen som en av de stora fördelarna med framtidens självkörande bilar.

– Ett av de stora löftena med autonoma fordon – att ge oss tillbaka tid genom att frigöra oss från körandet – riskerar att inte uppfyllas om vi inte kan lösa problemet med åksjuka. Om det inte lindras på något sätt så kan åksjuka påverka folks vilja att acceptera förarlösa bilar, säger Monica Jones vid University of Michigans Biosciences Group i ett uttalande.

Universitetet konstaterade att det fanns förvånansvärt lite forskning kring de faktorer som utlöser illamåendet. Därför skapades ett projekt kring att kvantifiera detta. Forskarna har tagit fram ett testprotokoll, som kan upprepas, där alla tänkbara bilmanövrar och åksjukeframkallande aktiviteter utvärderas.

Ingen sådan metod existerade tidigare, och det är den första storskaliga studien som tittar på hur passagerarnas aktiviteter i relation till acceleration i stadstrafik utlöser illamående i självkörande bilar.

De undersökningar kring åksjuka som funnits tidigare har varit riktade mot flyg samt sjöfart, och enligt Monica Jones har deras resultat inte varit relevanta för bilpassagerare.

– Vi behöver sikta in oss på komfortnivåer. Kan en passagerare använda en handhållen enhet medan personen åker? Kan en passagerare använda sin tid produktivt? säger hon.

Forskarna utsatte 52 försökspersoner för en bestämd serie manövrar. Under 20 minuter utfördes 25 inbromsningar, 45 vänstersvängar och 30 högersvängar – i 16-14 km/h samt 32-40 km/h.

Under färden läste deltagarna på en ipad och tittade på kartor. De fick sedan besvara frågor kring läsförståelse. Sensorer mätte fordonets beteende i förhållande till personernas fysiska reaktioner, bland annat svettningar och hudtemperatur. Kameror registrerade även huvudrörelser och kroppshållning. Försökspersonerna fick sedan beskriva och poängsätta graden av illamående.

Nu hoppas forskarna att de ska kunna ta fram en nyanserad matematisk modell för åksjuka, och universitetets testbädd ska kunna ge information om allt från körstilar till hur placeringen av bilrutorna kan påverka illamåendet.

– Vi har upptäckt att passagerarnas respons är komplicerad och har många dimensioner. Användningen av den här testbädden kommer ge de data vi behöver för att kunna vidta preventiva åtgärder och underlätta åksjuka i autonoma fordon, säger Monica Jones.