Svenska solracern visar upp sig

2012-11-22 08:12  

I tisdags kväll var det premiärvisning av Sveriges första solracer, som nästa år ska ta sig 300 mil tvärs över den australiska kontinenten i World Solar Challenge.

Det är tekniska högskolan i Jönköping som antagit utmaningen att tävla i VM för solbil, som går vartannat år mellan Darwin i norr och Adelaide i söder.

- Vi har en del radikala lösningar som vi tror mycket på. Bland annat har vår bil 23 procent mindre tvärsnittsarea än vinnarbilen 2011. Vi har ett starkt koncept och ett starkt team som gör att vi har anledning att tro på en topplacering, säger projektledarna Magnus Andersson och Dag Raudberget, lärare och initiativtagare, till Ny Teknik.

JU Solar Team blir det första svenska universitetslaget som ger sig i kast med att bygga en solcellsdriven bil för World Solar Challenge, en tävling som startade redan 1987 i Australien och hålls vartannat år i oktober.

Den räknas som världens största solbilstävling.

Tävlingen går dagtid mellan åtta på morgonen och fem på eftermiddagen. De snabbaste teamen tillryggalägger de 300 milen på mindre än fyra dagar.

De sjutton studentersom ingår i JU Solar Team har snart arbetat ett år med projektet. Alla är experter inom sina områden – elektronik, fordonsdynamik, kaross samt inte minst företagskontakter, sponsring, logistik och ledning.

- Vi har ett nära samarbete med industriföretag och sponsorer och vi bollar också idéer med experter inom specifika områden,  säger Magnus Andersson.

På tisdagskvällen blev det allvar. Då visades bilen upp för första gången. Inte en riktig bil, men väl en så kallad mockup, som avtäcktes under jubel från studenter och sponsorer.

Jönköpingsbon och äventyraren Renata Chlumska, första svenskan på toppen av Mount Everest, höll ett anförande om hur viktigt det är att ha rätt inställning för att kunna vinna.

De tekniska specifikationerna är i princip klara och de visar att man kommer att ha 6 kvadratmeter solceller på bilen med en sammanlagd maxeffekt på 1,2 kilowatt

- Vi räknar med att solpanelerna ger cirka 40 kilowattimmar energi under tävlingen, vilket motsvarar energinnehållet i 4,3 liter bensin. Energianvändningen motsvarar cirka 0,014 liter bensin per mil, säger Dag Raudberget.

Solcellerna tänker man köpa från tyska Gochermann, det företag som levererat moduler till de flesta tidigare vinnare.

- Men vi har vår egen specifikation vad gäller spänning och antal slingor, säger Dag Raudberget.

Karossen byggs med hjälp av företagen Prototal och Divinycell, som fräser formen och lägger kolfiber och distansmaterial

Bilen kommer att väga maximalt 200 kilo inklusive förare. Förutom låg vikt är lågt rullmotstånd och lågt luftmotstånd viktiga parametrar om den ska rulla så snabbt som 100 kilometer i timmen som kalkylen säger.

Och namnet då?

Tills vidare heter den bara JU Solar Team, alternativt JU Solar Challenge, och går  under smeknamnet Solbeel. Men namnet är till salu för en hugad sponsor eller partner.

World Solar Challenge

Första tävlingen genomfördes 1987. Då var elbilar ett hett ämne hos världens stora biltillverkare och GM, Ford och Honda ställde upp i den första tävlingen.

GM vann med solcellsbilen Sunraycer, som klarade de 300 milen med en genomsnittlig hastighet på 67 kilometer i timmen.

De två följande årens tävlingar vanns av Honda.

Efterhand har World Solar Challenge blivit en tävling för studentlag.

Mest meriterad är Delft-universitetet i Nederländerna med sin Nuon-sponsrade bil Nuna, som vunnit fyra år i rad och kommit tvåa två år i rad.

De två senaste tävlingarna har vunnits av Tokai-universitetet i Japan och teamet Tokai Challenge.

Från början fanns inga begränsningar när det gäller solceller. GM Sunrayser använde till exempel samma typ av högeffektiva, och superdyra, solceller som finns på satelliter.

Nu finns begränsningar både i ytstorlek och i solcellskvalitet, maximalt sex kvadratmeter kiselsolceller på bilen.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt