Norsk vindkraft på djupt vatten

2008-01-07 12:34  

Den norska energijätten Statoil Hydro har gått in med pengar i tre nya norska teknikutvecklingsföretag inom vindkraft och vågkraft långt ute till havs – Chapdrive, Hywind och Sway. I år avgörs framtiden för flera av projekten.

Flytande vindkraftverk till havs på djupt vatten är en futuristisk dröm som Statoil Hydro gått in med kapital i. Vindkraft till havs ger dubbelt så mycket energi som landbaserad. 1 MW vindkraftsverk till havs ger 3-4 GWh årliga elleveranser mot bara 2 GWh på land, enligt Statoil Hydros beräkningar.

Norska energiforskare räknar med att det finns lämpliga områden i norska vatten för minst 3.000 vindkraftverk som sammanlagt kan ge 700 TWh el per år. Det är sju gånger mer än den norska vattenkraftsproduktionen.

Flera hundra meter långa
Det mest spektakulära av de tre nya norska vindkraftsprojektet är det norska teknikföretaget Sway från Bergen som nu ska göra allvar av den teknik som man utvecklat under fem års tid.

Det flytande vindkraftverket består av ett flera hundra meter långa vindkraftstorn, varav den synliga delen ovan vattenytan är cirka 150 meter högt. Undervattensdelen kan vara allt från 80 meter till 300 meter och är förankrad i havsbotten med stålvajrar.

Vindturbinen är på 5 MW, vilket är stort med dagens mått mätt. Den patenterade konstruktionen ska klara de hårda villkoren långt ute till havs, inklusive så kallade 100-årsvågor på 30 meters våghöjd.

Nu börjar förberedelserna för att pröva tekniken i full skala ute till havs. Enligt Statoil Hydro väntas det första fullskaliga vindkraftverket stå klart om två till fyra år. Det skulle då bli Norges första havsbaserade vindkraftspark.

Vem vinner - Sway eller Hywind?
Statoil är största ägare i Sway. Andra storägare är energibolaget Lyse Energi, som har konkreta planer på att placera ut 60 vindkraftverk utanför Utsira där Statoil driver ett forskningsprojekt lagra vindkraft i vätgas genom bränsleceller.

Också Alf Björnseth, grundare av det heta norska solcellsföretaget REC, är med som investerare i Sway.

Bilden kompliceras av att Staoil Hydro också äger ett liknande projekt - Hywind - med stora flytande vindkraftverk som ska placeras långt ute till havs.

Den enda större skillnaden är att hela Swaykonstruktionen rör sig efter vinden medan Hywind är tradionellt byggd med rörlig turbindel.

Det var företaget Norsk Hydro som hade Hywind med sig i bagaget när Statoil och Hydro gick samman i höstas. Tillsammans med Siemens arbetar nu Hywind på att sätta upp ett fullskaligt flytande kraftverk till havs utanför Karmöy.

Frågan är bara om Statoil Hydro kommer att fortsätta att satsa på två likvärdiga tekniker eller om man släpper det ena projektet.

Både Sway och Hywind satsar på att har stora vindturbiner på 5 MW.

Chapdrives hydrostatiska vindkraftväxel
Chapdrive är ett tredje nytt vindteknikföretag som Statoil Hydra satsat pengar i tillsammans med bland annat riskkapitalbolaget Northzone Venture.

Chapdrive är en avknoppning från Norges tekniska universitet NTNU i Trondheim.

Chapdrive använder sig av en hydrostatisk teknik som ersätter en vanlig växellåda. Genom att använda hydraulik istället för traditionella växellådor eliminerar man ett av vindkraftsindustrins största problem i dag nämligen att bygga stora vindkraftverk med växellådor som tål påfrestningarna utan att vara för tunga.

En 3 MW vindturbin väger drygt 200 ton och en 5 MW mellan 300 och 400 ton, vilket ställer stora krav på själva tornet.

Genom att flytta ned generator och växellåda från toppen av vindkraftverket till botten kan man spara halva vikten, enligt Chapdrive.

Energin från vinden förs genom hydraulledningarna ned till ett kraftverk på marken eller i basen av ett havsbaserat vindkraftverk. Det hydrauliska trycket kan regleras och får då samma funktioner som en växellåda.

Just nu testar Chapdrive tekniken på ett litet Vestasverk på 225 KW. Nästa steg är att testa på ett 1 WM-verk och i tredje steget på 3-5 MW vindkraftverk. Målet är dock att komma upp i 5-10 MW för framtidens havsbaserade vindkraftverk.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt