Kritiken mot slutförvaret växer

2009-04-06 09:08  

Kärnkraftsindustrin försöker trumfa igenom sin metod för slutförvar av använt kärnbränsle – trots att den har uppenbara brister. Det säger en enig kritikerkår, som varnar för allt för snabba beslut.

• Nu är vi klara för slutförvaring av det använda kärnbränslet i Sverige. Den svenska KBS3-metoden med tunnlar 500 meter ned i berget, kopparkapslar och tät lera är den bästa i världen, säger kärnkraftsindustrin och kallar till internationell konferens den 5 maj.

• Nej, säger kritikerna. Det finns fortfarande alltför många frågor som måste få ett svar innan besluten om metod och plats för slutförvar tas, säger både forskare, statliga myndigheter och miljöorganisationerna.

"SKB kör över kritikerna"
Efter att kärnkraftsbolagen för drygt ett år sedan lämnade forskningsrapporten FUD-07, den sista rapporten före ansökan om slutförvaring, har kritiken mot industrins hantering av slutförvaringsfrågan växt.

Redan till midsommar räknar industrins gemensamma avfallsbolag SKB med att man kan peka ut den plats där man vill lägga slutförvaringsanläggningen.

Valet står mellan det ”torra” urberget i Forsmark i Östhammars kommun och det ”blöta” berget i Laxemar i Oskarshamns kommun.

10 punkter med kritik
Ny Teknik summerat kritiken frånStatens råd för kärnavfallsfrågor, Statens strålsäkerhetsmyndighet, korrosionsforskarna Gunnar Hultquist och Peter Szakálos,Naturskyddsföreningen och miljöorganisationernas organisation för kärnavfallsgranskning Mkg, Folkkampanjen mot kärnkraft FmKK och miljörörelsens kärnavfallssekretariat Milka.

Här är de tio viktigaste punkterna.

1. Forskarnas varningar för att kopparkapslarna, den första ”barriären”, rostar eller vittrar sönder tas inte på allvar. Det gäller både torrt och blött berg.

2. På grund av vittring och korrosion riskerar kapseln att försvagas av väte redan i ett mycket tidigt skede, så kallad väteförsprödning.

3. Kunskapernaom hur bentonitleran, den andra ”barriären” i slutförvaret, reagerar i olika miljöer är inte tillräckligt djup.

4.Val av materialoch metod för återfyllning av tunnlarna i berget har inte gjorts. Det kräver särskilda forskningsinsatser.

5. SKB behöver specificera tillverkningsmetoderna för buffertmaterial och återfyllnad och ta fram kvalitetsprogram för det.

6. Vissa frågorkopplade till klimatutvecklingen kräver fortsatt forskning, framför allt vad klimatförändringen får för konsekvenser på grundvattnet.

7. Valet mellande två kustnära alternativen Oskarshamn och Forsmark som slutförvaringsplats är inte optimalt. Inlandsalternativet Hultsfred uteslöts för snabbt.

8. Den alternativametoden att slutförvara kärnbränslet i 3-5 kilometer djupa borrhål har också uteslutits för snabbt

9. Det gäller också metodenDry Rock Deposit, som går ut på att skapa helt torra, självdränerade bergrum på bombsäkert djup.

10. SKB lyssnar inte på kritiken utan har för bråttom att komma till beslut. Dessutom har SKB har all makt över forskningsanslagen från kärnavfallsfonden och kan styr forskningen som man vill.

Korrosionsproblemet allt hetare
KTH-forskarna Gunnar Hultquist och Peter Szakálos, båda internationellt erkända experter på korrosion, varnar för att de kopparkapslar som det högaktiva, använda kärnbränslet ska förvaras i, inte håller i 100 000 år.

- All forskning visar att korrosionshastigheten är tusen till tio tusen gånger högre än de som SKB visar i sina säkerhetsanalyser. Ingen annan har visat på så låga korrosionshastigheter som SKB antar. Hur ska man kunna godkänna en metod som inte gått att verifiera, säger Peter Szakálos till Ny Teknik.

"Barriärerna inte tillräckligt utredda"
Både statliga Kärnavfallsrådet och miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Mkg kräver att SKB tar nya tag när det gäller att visa godtagbara forskningsresultat om ”barriärerna” - både korrosionen av kopparkapslarna och bentonitlerans egenskaper i olika miljöer.

- Det finns fortfarande osäkerhet om de konstgjorda barriärerna av koppar och lera. Det är märkligt att SKB inte avvaktar med sitt platsval innan frågorna är utredda, säger Johan Swan på Mkg.

Internationell slutförvarskonferens i Stockholm
Den 5 maj arrangerar SKB en internationell konferens om den svenska modellen KBS3 och har bjudit in representanter för sju andra kärnkraftsländer att presentera sina tankar om slutförvaring – Finland, Frankrike, Kina, Storbritannien, Tyskland, Kanada och USA.

- Alla dessa länder ska nu gå igenom samma process som vi i stort sett är klara med. Det är därför som intresset för det svenska slutförvaringsprojektet är så stort, säger Claes Thegerström, vd på SKB, till Ny Teknik.

Öppet möte om bentonitleran i Östhammar
Den 11 maj, sex dagar efter att industrin haft sin internationella konferens i Stockholm, bjuder Kärnavfallsrådet in till ett öppet möte i Östhammar om bentonitleran och återfyllnaden i slutförvaret.

Och i höst planerar Kärnavfallsrådet en konferens i Stockholm om kopparkapslarna och korrosionen.

Väntar på SKB:s ansökan
Kritikerna vet i dag inte vad SKB står efter den kritik som lämnades i höstas.

- SKB har ju fortsatt att arbeta med frågan sedan granskningen av FUD-07, så det är först när vi tagit del av SKB:s ansökan om slutförvaret, som vi kommer att se hur våra synpunkter har hanterats, säger Eva Simic på Kärnavfallsrådet till Ny Teknik.

SKB svarar på kritiken.

SKB svarar på kritiken

- Vi har här i Sverige en bra rollfördelning som är värd att värna. Kärnkraftsindustrin föreslår, myndigheterna granskar och regeringen fattar beslut. Det är en rollfördelning som är värd att värna.

Det säger SKB:s tf presschef Jimmy Larsson-Hagberg när Ny Teknik konfronterar honom med den kritik mot SKB:s hantering av slutförvarsfrågan som både myndigheter, forskare och miljöorganisationer framför.

- SKB har i uppdrag att ta hand om det radioaktiva avfallet från kärnkraften. I detta uppdrag ligger att hitta en slutförvaringslösning för det använda kärnbränslet.

- Det innebär att det är det är vi som kommer att ansöka om - och stå till svars - för den metod som vi vill använda oss av, säger Jimmy Larsson-Hagberg till Ny Teknik.

Han ger i punkt för punkt SKB:s svar på kritiken.Hela svaret redovisas i en särkild artikel på Nyteknik.se (sökord "slutförvar").

Här följer en mycket kort sammanfattning:

1-2: Det påstådda fenomenet med kopparkorrosion i syrefri miljö har inte kunnat upprepas. De saknar enligt våra säkerhetsanalyser betydelse för ett säkert slutförvar.

3, 4 och 5: Vi jobbar intensivt med kunskaperna om hur bentonitleran reagerar i olika miljöer.

6.Vi har ett forskningsprojekt på Grönland för att se hur en befintlig inlandsis påverkar grundvattnet och berggrunden.

7.Det är grundvattenflödet och bergets egenskaper närmast förvaret som är av störst betydelse för den långsiktiga säkerheten, inte om området ligger vid kusten eller längre inåt landet.

8. Vi kommer att jämföra vår metod med konceptet djupa borrhål men regeringen bedömde som mindre lämplig 1989 och sakläget har inte förändrats.

9. Dry Rock Deposit innebär att ansvaret för frågans lösning lämnas till kommande generationer då det kräver övervakning för all framtid.

10. När vi har lämnat in vår ansökan nästa år ska myndigheternas experter och andra granskare och oberoende forskare säga sitt. Det är i slutändan de, inte vi, som avgör om vår metod uppfyller alla krav på långsiktig säkerhet.

Slutförvaringskonferens i Stockholm

Den 5 maj arrangerar SKB en konferens om slutförvaring av använt kärnbränsle i Stockholm. Cirka 800 personer har bjudits in och hittills har man fått in drygt 100 svar.

De svenska inbjudningarna har gått till:

Politiska partier och dito ungdomsförbund (inkl riks- och lokalpolitiker) samt tjänstemän från Oskarshamn och Östhammar.

Regionförbunden i Uppsala län samt Kalmar län.

Myndigheter (bland annat Naturvårdsverket och SSM).

Kärnavfallsrådet.

Miljöorganisationer (Avfallskedjan, Bellona, Milkas, Greenpeace Norden, MKG, Miljövänner för kärnkraft, OSS, Naturskyddsföreningen, Sero, WWF, EfÖ).

Opinionsbildare (till exempel LO, SACO och Svenskt Näringsliv).

Högskolor och universitet.

Svensk och internationell press är inbjuden, du bör själv ha fått en pressinbjudan.

Det blir bland annat en paneldiskussion om kärnavfallsprogrammen i olika länder med toppnamn från respektive lands slutförvaringsprojekt.

I panelen sitter Eero Patrakka från Finland, Marie-Claude Dupuis från Frankrike, Ken Nash från Kanada, Ju Wang från Kina, Claes Thegerström från Sverige, Bruce McKirdy från Storbritannien, Enrique Biurrun från Tyskland och Edward Sproat från USA.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt