Is hindrar oljesaneringen i Mexikanska gulfen

2010-05-11 13:19  
Hydrat som pluggat igen ett rör

Försöken att täta oljeutsläppen i Mexikanska gulfen har hittills misslyckats. Oljebolaget BP lyckades inte placera den jättetratt över läckan som skulle samla in oljan. Stora mängder hydrat satte käppar i hjulen för försöket. Hydrat är en blandning av gas och vatten och bildar en issörja som pluggar igen rör och pumpar.

Det senaste tätningsförsöket ägde rum på 1 500 meters djup genom att en hundra ton tung och drygt tio meter stor tratt skulle placeras ovanför den största av de tre läckorna. Det var tänkt att oljan skulle samlas upp i tratten och pumpas upp till fartyg på ytan.

Men issörjan av hydrater gjorde det omöjligt att placera tratten rätt. Och hydraterna pluggade igen rör och pumpar. Försöket avbröts under söndagen och tratten parkerades på botten vid sidan av utsläppet.

Nu görs ett nytt försök med en andra, mindre tratt som är utformad för att dämpa bildningen av hydrater. Den nya tratten är kopplad till ett oljeborrningsfartyg vilket underlättar försöket.

Hydrater är ett känt problem vid oljeborrning på kalla platser, som i Sibirien, eller djupa vatten, som utanför Brasilien. Ofta bildar de isliknande hydraterna pluggar som täpper igen oljeborrutrustningen. Och den kraftigt vidhäftande sörjan kan vara mycket svår att få bort ur pumpar och rör.

- Hydraterna bildas då varm gas från oljekällan kommer upp i det kalla havsvattnet och svalnar, säger Nils Holm, maringeolog på Stockholms universitet.

- Under det höga trycket blandar sig gasen med vattnet och bildar isproppar.

Ispropparna består av en kristallin förening av vatten och gas, en hydrat, som påminner starkt om is.

På Mexikanska gulfens botten är omständigheterna gynnsamma för att bilda hydrater. Vid läckan på 1 500 meters djup är trycket 15 megapascal (150 atmosfärers övertryck), och temperaturen runt två grader Celsius. Den cirka hundragradiga gasen kyls snabbt ned av det kalla vattnet, och när gastemperaturen når under 15 grader Celsius bildas hydraterna.

När de väl hunnit bildas är hydraterna svåra att få bort. Ett sätt är att sänka trycket, vilket är närmast omöjligt på så stora djup. Ett annat är att pumpa ner varmt vatten eller het olja för att tina upp sörjan. Och även då tar det lång tid för hydraterna att lösas upp.

På havsbotten finns stora mängder naturliga hydrater. Uppskattningsvis finns flera miljoner miljarder kubikmeter metangas bundet i vattenkristaller under världshaven. Försök har gjorts att få upp dessa enorma mängder bränsle från djupen, bland annat i Ryssland, men det visar sig kräva stora mängder energi att tina hydraterna och få upp gasen.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt