Grön energi ger dyrare livsmedel

Koldioxidskatt och utsläppsrätter gör fossila bränslen dyrare och odling av koldioxidneutrala energigrödor blir därmed intressantare.
Det i sin tur ökar konkurrensen om odlingsbar mark mellan matproduktion och produktion av energigrödor.
Tidigare antog man att energigrödor skulle odlas på överbliven mark eller lågproduktiv betesmark som inte kunde användas till åkermark.
Men så tror Daniel Johansson inte att det kommer att bli.
- Det man missade i många tidigare analyser var att det är vanliga lönsamhetskrav som styr bondens val. De höga priserna på energigrödor gör det mest lönsamt att odla på produktiv åkermark, säger Daniel Johansson.
Det blir en lång kedja av konsekvenser som en följd av detta.
Priset på åkermark drivs upp, vilket innebär att lantbrukarna även börjar odla upp betesmark för att utöka odlingsarealen. Det högre priset på mark leder i sin tur till att matpriserna drivs upp.
Den åkermark som används till matproduktion måste då utnyttjas mer intensivt med mer gödsling som följd.
- Det mesta av detta misstänkte vi från början. Vad vi har gjort är att vi har underbyggt slutsatserna med ekonomiska modeller, säger Daniel Johansson.
Han konstaterar i sin avhandling bland annat att bioenergi är en billig energiteknik, men att den måste utnyttjas effektivt.
- Minst effektivt är att göra etanolbränsle till bilar och annat. Mest effektivt är att använda energigrödorna i energikombinat och göra värme och el - eller att blanda in till exempel tio procent biomassa i kolkraftverk, säger Daniel Johansson.