De vill ladda dina prylar – med ljus

2013-12-24 05:30  
Snart flyttar maskinerna in i Exegers lokaler. Vd Giovanni Fili och projektledaren Camilla Niva håller i företagets grätzelsolceller. Foto: Jörgen Appelgren

Elektronikprylar som aldrig behöver pluggas in i eluttaget. Det är möjligt med solceller från svenska Exeger. Nu förbereds masstillverkning.

Pengar, teknik och industriell kompetens. Solcellsbolaget Exeger har det som krävs för att lyckas, säger vd Giovanni Fili när han tar emot Ny Teknik i företagets lokaler på KTH-området i Stockholm.

Och för att vara ett utvecklings­bolag med fem år på nacken är det synnerligen välfinansierat. Det senaste året har Exeger fått 60 miljoner i lån från Energimyndigheten och ytterligare 75 miljoner i riskkapital från bland annat det börsnoterade fastighetsbolaget Wallenstam.

– De har imponerats av vår teknik, säger Giovanni Fili och håller upp en tunn, böjlig solcell, ungefär lika stor som en läsplatta.

Det är också på läsplattor, mobiltelefoner och andra elektronikprylar som solcellerna ska sitta.

– För vissa av de här produkterna räcker det med inomhusljus för att du aldrig ska behöva ladda dem i eluttaget. För andra ger solcellen extra laddning, säger Giovanni Fili.

Nu förbereds masstillverkning. I den närmast tomma industrihallen mark­erar svarta tejpslingor på golvet var maskinerna ska stå. I labbet på andra våningen har Exeger i flera år för­berett produktionsstarten som ska ske i slutet av nästa år.

Solcellerna är av Grätzeltyp (se faktarutan) och kommer att tillverkas på kvadratmeter stora ark av plast, glas eller plåt. Solcellens olika lager läggs sedan på med screentrycksteknik.

– Ut kommer färdiga moduler, säger Giovanni Fili.

Grätzelsolceller har länge pekats ut som en lovande teknik eftersom de kan göras av billiga råvaror och ger ström även i dåliga ljusförhållanden, till exempel inomhus.

Att massproducera dem har visat sig svårare än väntat. Pionjären brittiska G24 har till exempel precis startat om produktionen efter en företagsrekonstruktion.

Men på punkt efter punkt intygar Giovanni Fili att Grätzelcellens problem är lösta. Den största förbättringen ligger i de ledande skikt som används för att få ut strömmen ur cellen.

– Det är vår stora innovation som gör att vi kan öka den aktiva ytan med 30 procent, säger Giovanni Fili.

Parallellt med solcellerna för elektronikprylar jobbar Exeger vidare med det som var företagets ursprungliga idé: halvgenomskinliga solceller för fönster. Tack vare ett ­extra reflekterande skikt av fotoniska kristaller kan verkningsgraden ökas.

Världsrekordet för Grätzelceller är 15,6 procent i labbet. Men att nå det är inget mål.

– Verkningsgraden för våra solceller i industriell produktion ska ligga på omkring tio procent. Då får vi mest watt per krona, säger Giovanni Fili.

Nanopartiklar fångar ljuset

  • Ljuset fångas av nanopartiklar av titandioxid som doppats i ett färgämne. Energin i ljuset får elektronerna i färgämnet att lossna och skapar en ström ­mellan två elektroder.
  • Namnet kommer av upphovsmannen Michael Grätzel vid tekniska högskolan i Lausanne, men de kallas även färgsensiterade solceller, DSC (Dye-sensitized solar cell).
  • Bland de företag som satsar på att kommersialisera tekniken finns brittiska G24 Power, irländska Solar Print samt sch­weiziska Solaronix.

Exeger Sweden

  • Hette tidigare: Nlab Solar.
  • Grundat: 2008.
  • Ort: Stockholm.
  • Anställda: 24.
  • Patent: Ja.
  • Största ägare: Giovanni Fili, Robert Taflin, Fasadglas Bäcklin, Wallenstam.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt