Energi

Beslutet: Installerar solceller på alla nya bostadshus

Riksbyggen installerar solceller på alla nya bostadsprojekt där det är tekniskt lämpligt. På bilden syns bostadsrättsföreningen Viva Göteborg som just nu byggs, samt energistrategen Mari-Louise Persson. Bilden är ett montage. Foto: Riksbyggen

Riksbyggen har beslutat sig för att installera solceller på alla nya bostadsprojekt där det är "tekniskt lämpligt".

Publicerad

Intresset för att installera solceller har växt rejält i Sverige de senaste tio åren. Den installerade kapaciteten har fördubblats årligen den senaste tiden, enligt Energimyndigheten. Men solenergi står fortfarande för en mycket liten andel av den totala elproduktionen, omkring 0,1 procent.

Samtidigt finns det 300 kvadratkilometer tak och fasader att utnyttja, enligt branschorganisationen Svensk solenergi.

Det kooperativa bostadsföretaget Riksbyggen har nu beslutat att installera solcellsanläggningar på alla nya flerbostadsprojekt där det är "tekniskt lämpligt", både bostadsrätter och hyresrätter. Ett exempel där det inte är lämpligt är då anläggningen hade hamnat i skugga.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen, förklarar varför beslutet har tagits:

– Vi har redan byggt ett antal anläggningar och har skaffat oss erfarenhet. Dels är tekniken nu mogen även om det kommer att hända mycket framöver. Vi ser ett stort intresse hos våra kunder. Och det främsta skälet är ju för att vi vill jobba för hållbarhet, säger hon.

Riksbyggen planerar i år att byggstarta cirka 1 200 bostadsrätter och cirka 400 hyresrätter. Hur många huskroppar det innebär – och som skulle ge en hint om hur många solcellsanläggningar det handlar om – kan hon inte svara på.

Vilken återbetalningstid brukar ni typiskt räkna med vid en installation?

– När det gäller större energiinvesteringar som ska finnas i många år brukar vi försöka undvika att prata om återbetalningstid. Vi fokuserar i stället på nutida och framtida elpris enligt investeringsmodellen LCOE (se faktaruta). Då får man fram vad elproduktionen kostar per kilowattimme och kan jämföra det med elpriset. Vi ser i dag att de ligger nära varandra. Hur det ser ut i framtiden beror ju på om man tror att elpriset går upp eller ner, säger hon.

Vilken storlek på anläggningar handlar det typiskt om?

– Det är beroende på om man vill täcka enbart fastighetsel eller även hushållsel. De flesta som vi har hjälpt med detta hittills väljer både och. För att få hyfsad lönsamhet vill man inte ha överskottsproduktion, av rent skattemässiga skäl. Så i stället för att bestämma sig för att anläggningen ska producera ett visst antal kilowattimmar så anpassar man den efter husets maximala användning under sommartid, då produktionen är som störst, säger hon.

LCOE

LCOE står för Levelized Cost Of Energy och är en internationellt etablerad modell för produktionskostnad av energi.

Mälardalens högskola har vidareutvecklat denna modell för svenska förhållanden och som går att ladda ner i form av ett kalkylark via deras hemsida.