Så jobbar antipiraterna

2010-11-01 08:47  

Sara Lindbäck, på Antipiratbyrån har ett av Sveriges mest utsatta juristjobb. I hård motvind kämpar hon för att slå ner de illegala fildelarna.

- Den typiska illegala fildelaren är en 30-årig man som bor i tätbebyggelse, med en något högre lön än snittet, säger Sara Lindbäck.

Men det är inte denne 30-åring som är i Antipiratbyråns fokus. Målet är att krossa Scenen, nätverket som distribuerar piratkopierade filmer till Svensson-piraten.

Så fort något släpps på dvd eller Blue Ray lägger Scenen ut det på nätet. Ibland kan filmerna till och med finnas tillgängliga för fildelarna innan de nått handeln eller biograferna. (Se grafik).

Hur kriget mot piraterna ska vinnas vill Sara Lindbäck inte berätta. Om det finns några vinnare, förutom piraterna själva, i kopieringsindustrin så är det just operatörerna. Hon tror inte att efterfrågan och den starka betalningsviljan för snabbt internet beror på att konsumenterna vill kunna surfa snabbare. De vill kunna fildela olagligt på ett effektivt sätt.

Antipiratbyrån har kritiserats för att använda sig av oetiska metoder som i vissa fall beskyllts för att vara brottsliga. Flera polis- och JO-anmälningar har därför riktats mot Antipiratbyrån.

- Det finns ingen grund i dessa anmälningar. Ingen av anmälningar har lett någonstans, utan har lagts ner.

Hovrätten meddelar dom i Pirate Bay-målet den 26 november klockan 14. Fallets specifika karaktär indikerar att det troligtvis kommer att nå Högsta domstolen, som tidigare inte prövat frågan om fildelning i kombination med medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.

Läs resten av artikeln på tidningen Affärsvärldens nätupplaga

Vems är ip-numret?

Alla användare av internet lämnar efter sig ett ip-nummer. Det rättighetshavarna och deras företrädare, som Antipiratbyrån, vill åt är personen bakom ip-numret som ägnar sig åt illegal fildelning.

Sverige har implementerat Ipred-direktivet vilket innebär att rättighetsinnehavare har rätt att gå till domstol och begära ut identiteten till det ip-nummer som kränkt rättigheten genom illegal fildelning.

Nyligen skickade Högsta domstolen en förfrågan till EU-domstolen om hur reglerna kring Ipred ska tolkas. Frågan ställdes då en operatör vägrat att lämna ut uppgifter om ett ip-nummer.

I väntan på svar kommer ingen domstol att tvinga någon operatör till ett så kallat informationsföreläggande. EU-domstolen väntas svara inom ett par år.

Polisen kan begära ut uppgifter direkt hos operatören om brottet kan leda till fängelse. Detta är den straffrättsliga vägen att komma åt fildelarna. Ipred är den civilrättsliga.

De två senaste åren har polis och åklagare fått förstärkta resurser för att lösa upphovsrättsliga brott på internet.

Jonas Melzer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt