”Professor Väte” leder Islands energirevolution

2004-08-19 15:00  
Professor Bragi Arnason

Bragi Arnason på Islands universitet kallas ofta ”Professor Väte”. Det är hans visioner om ett samhälle baserat på inhemsk energi som är ledstjärnan för den isländska energiomvandlingen.

Vatten är basen för Islands välstånd.

Fiskevattnet, vattenkraften och det heta geotermivattnet ger jobb, el och inkomster. Och nu ska vattnet bli den främsta råvaran för vätgasen som ska driva fordon och fiskebåtar i framtiden.

Professor
Bragi Arnason
Foto: Lars
Eriksson
Bragi Arnason, kemiprofessor på Islands universitet, såg möjligheterna för den nu inledda energiomvandlingen redan för 30 år sedan. Och när bränslecellstekniken fick sitt tekniska genombrott omkring 1990 stod det klart för honom att väte var framtidens bränsle.

- Väte är det enda alternativet till fossila bränslen. Här på Island har vi ovanligt goda förutsättningar för en vätgasekonomi. Vi kan visa världen hur en övergång kan ske, säger Bragi Arnason.

I ett labb på universitetet visar den 69-årige professorn mig en modell där olika tekniker för ett vätgassamhälle demonstreras. Bland annat en termisk generator, där el framställs med hjälp av varmt och kallt vatten från vattenkranen. Elen används sedan för att spjälka vatten till väte och syre. Vätet används därefter för att generera el i en bränslecell. Därmed kan vätet ses som ett sätt att lagra el.

- Den här är inte bara till för att visa studenterna hur det fungerar. Den gör också nytta när det gäller att få loss pengar från politikerna, skrockar han.

El finns så det räcker

Projektet startade 1998. Då tog bränslecellstillverkaren Daimler-Benz-Ballard kontakt med Island och ville samarbeta. Bragi Arnason fick uppdraget att presentera sina visioner och Islands förutsättningar för en vätgasekonomi.

För att utveckla den teknik som behövs för övergången till ett samhälle baserat på väte har företaget Islensk Ny Orka skapats. Ett namn som knappast behöver översättas. När företaget kommunicerar med omvärlden sker det under namnet Icelandic New Energy. Förutom den isländska staten, det nationella energibolaget Landsvirkjun, ett flertal isländska företag och universitetet finns Daimler-Chrysler, Shell och Norsk Hydro med som intressenter i bolaget.

För den isländska regeringen är utvecklingen av ett vätgassamhälle ett steg mot att i ännu högre grad utnyttja landets förnybara energitillgångar.

- På Island är det här en fråga med mycket hög politisk prioritet. Därför erbjuder vi möjligheter för internationellt samarbete och forskning på området, säger Baldur Pétursson, chef för den avdelning på industri- och handelsdepartementet som handlägger vätgasfrågorna på regeringsnivå.

En satsning på vätgas förbättrar även handelsbalansen.

- Vi ser hur oljepriserna stiger. Bilindustrin kommer att prioritera den här frågan och då är väte ett av de bästa alternativen. Vi vet inte vad kostnaderna blir för förändringen vi arbetar för. Men vad blir de om vi inte gör något?

Island har tillverkat väte för konstgödningsindustrin i 50 år. Basen är vatten och tillgång på förnybar el.

- I dag utnyttjar vi bara 8,5 TWh av en potential på 50 TWh el. För att ersätta alla fossila bränslen behöver vi utvinna ytterligare 5 TWh. El har vi så det räcker, säger Bragi Arnason.

Han berättar också om försök att utvinna vätgas direkt ur geotermiområden och möjligheten att producera metanol ur industrins utsläpp av växthusgaser. (Se artikel här intill.) I dag står importerade fossila bränslen för 35 procent av den isländska energiförsörjningen. Merparten, cirka 70 procent, är diesel och bensin till bilar, bussar och fiskebåtar. Resten används som industriell råvara.

När användningen av fossila bränslen minskar följer utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid. Med nuvarande utsläpp av 10,7 ton koldioxid per capita är Island i dag en av de tio värsta utsläppsnationerna.

Minskade utsläpp kan ge Island möjligheter att sälja utsläppsrätter när den handeln blir global år 2008 enligt Kyotoavtalet. Island är inte EU-medlem och deltar inte i den utsläppshandel som startar vid det kommande årsskiftet.

Men samtidigt som vätesamhället minskar koldioxidutsläppen så planerar aluminiumindustrin att öka sin produktion mycket kraftigt. Det kommer att medföra kraftigt ökade utsläpp och ökad elproduktion (NyT 2004:25). Minskningen av fossila bränslen ger utrymme för industriell expansion, något som den isländska regeringen eftersträvar.

- Om vi kan ersätta de fossila bränslena för vägtransporter och fisket med väte kan de isländska utsläppen av koldioxid minska med 45 procent, hävdar Bragi Arnason.

Omfattande analyser av möjligheterna att tanka väte visar på förvånansvärt få tankstationer.

- Vi bedömer att det kan räcka med 15 tankstationer runt ön för att täcka hela behovet både för vägfordon och fiskebåtar, inflikar Maria Maack, som arbetar med miljöfrågor på Ny Orka.

Väcker internationellt intresse

Det internationella intresset för den isländska energiomvandlingen är mycket stort. Bragi Arnason och universitetets avknoppningsföretag Ny Orka får ta emot en strid ström av utländska delegationer och medier. Island ses som en mycket lämplig plats att testa hur den nya vätgastekniken ska kunna införas i ett modernt samhälle. Nyligen var representanter från det amerikanska energi- respektive försvarsdepartementet på besök.

Island är inte det enda landet i världen som satsar på vätgas. Men islänningarna anser sig arbeta mest målmedvetet. Eller som Maria Maack på Islensk Ny Orka uttrycker det litet kaxigt: "Vetni fyrir vaenlega framtid!" - "Vi gör verklighet av vätedrömmen!"

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt