JAS ska lyfta Sydafrikas industri

1999-03-10 07:54  
Sydafrikanska malmvagnar till LKAB, samägda högteknikföretag som Avitronics och Ikeavaruhus i Pretoria eller Kapstaden.

Det här ingår i det jättepaket av motköpsaffärer som Saab och British Aerospace (BAe) nu förhandlar om med den sydafrikanska regeringen. Allt för att försäljningen av 28 stycken JAS 39 Gripen ska gå i lås. Enligt planerna ska ett avtal vara klart att skriva på i maj eller juni.

- Motköp är egentligen fel ord. Sydafrika vill inte ha den traditionella typen av byteshandel och kortsiktiga motköp. Istället kräver de från svensk och brittisk sida att vi hjälper dem med långsiktiga projekt som ökar landets industriproduktion och export, säger Jan Närlinge på Saab International, ansvarig för de svenska motköpen.

Saab International är ett bolag som bildats speciellt för att arrangera de svenska motinvesteringarna.

- Bolaget ska i första hand fungera som pådrivare och katalysator för de svenska investeringarna, säger Jan Närlinge.

Saab International leds från Stockholm. Men det har också ett lokalt Gripen Business Partnership Center placerat i Johannesburg. Uppgiften är att genomföra de industriprojekt som Saab och de sydafrikanska myndigheterna kommer överens om.

I utbyte mot att Sydafrika köper JAS-plan och brittiska skolplan, italienska och brittiska helikoptrar samt tyska korvetter och ubåtar kräver regeringen i Pretoria att säljarna gör insatser på tre huvudområden. Insatserna ska, enligt sydafrikanska beräkningar, ge omkring 65 000 nya jobb:

* Säljarna ska investera i sydafrikansk handel och industri till ett värde av 26 miljarder rand, motsvarande 36 miljarder kronor.

* De ska medverka till en sydafrikansk export värd drygt 82 miljarder kronor under de sju år som avtalen om vapenköpen antas löpa.

* Deras investeringar i industri och samarbeten ska anpassas så att de skapar tillverkning och försäljning inom Sydafrika, värd cirka 35 miljarder kronor under de sju åren.

Sammanräknat handlar det om investeringar värda över 150 miljarder kronor. Saabs och huvudägaren Investors andel i den planerade vapenaffären är en tredjedel. Därför är det i första hand upp till de olika Wallenbergföretagen att klara svenska investeringar på 45-50 miljarder kronor i Sydafrika.

Men eftersom Saab Aerospace marknadsför Gripen ihop med British Aerospace (BAe), som äger 35 procent i det svenska företaget, är investeringarna delvis också en angelägenhet för BAe. Tillsammans ska svenska och brittiska företag stå för hälften av de totala motinvesteringarna.

De sydafrikanska kraven på motinvesteringar grundas i sin tur på tre av regeringen Mbekis framtidssatsningar:

* ett ekonomiskt långtidsprogram (GEAR),

* ett program för att utjämna sysselsättningen mellan vita, färgade och svarta (NIP),

* en strävan att privatisera tunga statliga företag.

Långtidsprogrammet GEAR har som mål att öka tillväxten av landets BNP med sex procent de kommande tio åren. I dag ligger Sydafrikas BNP nästan stilla.

NIP (National Industrial Participation) är ett program för att öka sysselsättningen inom privat sydafrikansk industri i allmänhet och för svarta och färgade i synnerhet. Alla utländska investeringar poängsätts med IP-poäng. Enligt en skala där exempelvis ett nytt jobb för en svart sydafrikan får dubbel IP jämfört med ett "vitt jobb".

Ikea är särskilt intressant som investerare i Sydafrika.

Den svenska varuhusjätten köper sedan ett par år trämöbler från Sydafrika på prov och sydafrikanska regeringen driver på för att få Ikea att etablera sig där permanent. Ett Ikeavaruhus i någon av de sydafrikanske storstäderna kombinerad med lokal tillverkning av butiksvaror på några mindre orter skulle ge många värdefulla IP-poäng när den sydafrikanska uppköparen Armscor, en motsvarighet till svenska FMV, räknar samman de europeiska säljarnas motprestationer.

Regeringen i Pretoria söker också hitta utländska köpare och investerare för att kunna överföra hela eller delar av flera stora statsägda företag i privat ägo. Och hoppas att den största vapenaffären i Sydafrikas historia är rätt tillfälle att sälja ut statens försvarsindustrier.

Att hoppet är välgrundat och tillfället det rätta visar bland annat Celsius köp av 49 procent i Grintek Avitronics.

- Köpet är helt och hållet ett avtal mellan Celsius och Grintek. Jag vet inte om det, i det här läget, kan räknas in i våra motinvesteringar, säger Jan Närlinge.

Ett annat sydafrikanskt privatiseringsobjekt är försvarskoncernen Denel, känd bland annat för stridshelikoptern Roiwalk. Denel styckas nu, som en förberedelse för kommande privatisering i fem separata bolag för flyg, artilleri, informationsteknik, civila produkter och fastigheter. I Sydafrika väntar man sig att BAe och någon svensk eller europeisk vapensäljare tar chansen att gå in som delägare i ett eller flera av bolagen.

Statliga transportjätten Transnet ska också säljas ut. Det gäller i första hand industribolaget Transwerk och reseföretaget Connex.

Transwerks viktigaste produkter är järnvägsvagnar samt påbyggnader och släp för lastbilar. LKAB vinterprovar för närvarande fem av Transwerks malmvagnar på malmbanan Luleå-Narvik. Detta inför en eventuell första order på 65 vagnar. På sikt behöver LKAB köpa 650 nya vagnar värda cirka en miljard kronor.

Saab, SJ och Transwerk håller också på att bilda ett bolag för att marknadsföra en sydafrikansk vagnboggi i hela Europa.

Det spekuleras också om ett möjligt samarbete mellan Transwerk och Scania på fordonssidan.

Sydafrikanska flygbolaget SAA måste också få partner, nu när all världens flygbolag går ihop i grupper. Det kan vara ett tillfälle för SAS och Lufthansa att göra en insats för svensk och tysk export.

Till detta kommer större insatser av svenska företag i Wallenberggruppen som redan har verksamhet i Sydafrika, exempelvis Elektrolux, Sandvik och Atlas Copco. Om de ökar köpen av maskindelar, metaller och legeringar lokalt, drar de in värdefulla IP-poäng till Gripenaffären. Samtidigt som ett engagemang för Gripen ger extra goodwill.

Sven-Olof Carlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt