Professorn: ”Ju större städer desto högre löner”

2015-04-22 05:47  
Luís Bettencourt Foto: Peter Rutherhagen

Luís Bettencourts data belyser gemensamma mönster i städers utveckling. Kunskap som ska inspirera stadsplanerare.

- Turister i New York beskrivs ofta som The walking dead, säger Luis Bettencourt, professor i komplexa system vid Santa Fe Institutet, i samband med Tyréns seminarium om Hållbart samhällsbyggande.

Han refererar till zombies för att poängtera att människor i större städer går fortare. Gånghastighetens förhållande till folkmängd är en typ av global trend som hans forskning bevisat genom matematiska modeller, och en stor mängd data.

- Varför existerar städer? Det började med att jag ställde den frågan. Och då upptäckte jag att det saknas bevis som styrker teorier om hur städer växer fram.

I tolv år har Luís Bettencourts använt matematik för att studera hur städer växer fram och utvecklas. Genom att organisera stora mängder data har han lyckats identifiera och belysa universala likheter. Till exempel ökar städernas befolkning med samma genomsnittshastighet och en dubbelt så stor stad är sannolikt också 16 procent rikare.

- Ju större städer desto högre löner. Anledningen tros vara att en större stad skapar fler möjligheter och fördelar. Det handlar om transport och tjänster men framförallt nätverket och integrationen med andra människor. En hög koncentration av en varierad mix människor ökar utbytet av kunskap och det driver en stark socioekonomisk tillväxt.

Han beskriver städer som en slags teknologi och föregångare till sociala nätverk på internet.

- Att känna sig behövd, är människans mest fundamentala behov. En person är en person genom en annan person, för att citera Desmond Tutu.

Just den sociala aspekten skapar ett dilemma. Data kan belysa tendenser, men städer och människor är samtidigt unika.

- Vi jobbar fortfarande med att identifiera vilka frågor vi ska ställa oss utifrån den data och de mönster vi har identifierat. Det är ungefär som månlandningen 69. Första tanken var att bygga en stor raket som kunde ta sig från jorden till månen. Men, eftersom vi kände till fysikens lagar om gravitation, slutade processen med att vi byggde en liten raket som åkte baklänges för att utnyttja tyngdkraften. Det omöjliga gjorde det möjligt. Vi har sett det förr, hur ingenjörer för att utveckla slum till städer börjar bygga vägar. Vägar som i stället förstör det sociala nätverket och skapar segregation. Ingenjörskap kan bara lösa problem om vi inte känner till fysikens lagar.

I slumområdet UT Section, utanför Kapstaden i Sydafrika, används hans metoder för att studera stadsutvecklingen av ett slumområde. Det är ett samarbete med organisationen Slum Dwellers International och finansierat av Bill & Melinda Gates stiftelse. Områdets struktur, boendeformer problem och möjligheter har noga mätts ut i samarbete med bosättarna. Data som ska vägleda stadsbyggarna i arbetet att exempelvis bygga avlopp och vattenledningar. Luís Bettencourt har samlat data från över 7000 slumområden i 15 olika länder för att identifiera universala mönster.

- Fattiga människor betalar för basala behov som dricksvatten med tid. Människor med pengar har i stället mer tid över för att vara kreativa och entreprenöriella.

Det han gör i Kapstaden är att bevaka den socioekonomiska utvecklingen. Kommer bosättarna ha råd med rinnande vatten? Vad kan stadsplanerarna göra att gynna en hållbar tillväxt?

- Städer är fascinerande men komplicerade. Ofta förstör vi det som är bra med en stad eftersom vi föreställer oss att de är simplare än vad de faktiskt är.

Detroit är ett exempel på en stadskärna som fallit samman sedan bildindustrin lagts ner. Går det att se ett gemensamt mönster också varför städer som Detroit förfaller?

- Ja. En stad är inte en korporation. Städer skapar en oviss process där människor interagerar, lär sig någonting nytt och byter sysselsättning. Det driver utvecklingen. Ett liv i staden handlar inte om att skaffa ett jobb för resten av livet. När människor slussas in i arbete och gör samma sak i 20 år stannar utvecklingen upp. Jag kallar det som hände i Detroit för att grannskapet polariserades. Samtidigt som staden lade ner bilindustrin och jobben försvann började rika flytta ut till förorten. Det skapades nya oberoende samhällssystem i form av exempelvis skolor och på så vis förflyttades skattepengarna successivt från centrala Detroit.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

 

Katarina Juréen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer