”Det är varmare på golvet i hissen”

2013-02-02 06:45  

Med luftburen värme, solpaneler och värmepumpar skulle Familjebostäders nya standardhus bli ett lågenergihus.Men hittills har experimentet inte fungerat och hyresgästerna är missnöjda.

Familjebostäder byggde de två fyravåningshusen i fastigheten Skogs­karlen, i södra Stockholm, som ett experiment för att testa om normala betonghus kan bli lågenergihus med hjälp av extrautrustning.

2009 stod husen klara och ända sedan dess har hyresgästerna Johan Pontén och Ewa Lindberg upplevt problem med innetemperaturen. Särskilt kallt är det i sonen Lukas rum. Den här vinterkvällen ligger golvtemperaturen på 14 grader.

– Det är varmare på golvet i hissen och i trapphuset än i Lukas rum, för där är det 18 grader på golvet. Så det är bättre att bo där, konstaterar Johan Pontén syrligt.

I höstas lät Familjebostäder en konsult gå igenom hela värmesystemet, och flera felaktigheter hittades, bland annat fel storlek på expansionskärl och enheter som inte kommunicerade med varandra.

Luftburen värme innebär att uppvärmning och ventilation sker ­genom samma system. I stället för vanliga element är det ventiler i golvnivå som pytsar ut varmluft i lägenheten.

Men själva luftvärmesystemet har fungerat hela tiden, hävdar Familjebostäders projektledare Bo Östlund. Det som har strulat är solfångarna och värmepumparna som ska träda in som backup när energiutvinningen ur frånluften inte räcker för att värma tilluften.

– Luftburen värme tror vi fortfarande på. Man har betydligt mycket lättare att sprida värmen i rummen, säger Bo Östlund.

Efter att felen har åtgärdats räknar Familjebostäder med att temperaturen i bostäderna ska bli bättre. I ett rum planerar man att öppna fasaden för att kontrollera om isoleringen är felbyggd.

Värmeproblemen har lett till att fastigheten har dragit mer än dubbelt så mycket energi än vad som var tänkt, eftersom uppvärmningen har skett via elpatron. Nu när värmesystemet är justerat räknar Familjebostäder med att siffrorna ska gå ner.

– Det är inget lågenergihus nu men kommer att bli, säger Bo Östlund.

Luftburen värme har tidigare haft dåligt rykte, men har börjat användas på senare år i många passivhus. Svein Ruud på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, anser att tekniken än så länge är omogen.

– Jag har sett en del felplacerade batterier och exempel på att man inte har sam­projekterat värme- och ventilationsbehov. Jag är inte övertygad om att det kommer att slå fullt ut, säger Svein Ruud.

Luftburen värme ersätter radiatorer

Luftburen värme innebär att ventilation och uppvärmning sker genom samma system. I Skogskarlen tas energin ur frånluften tillvara via en värme­växlare och används för att värma upp tilluften.

Om den energin inte räcker för att värma luften ska solfångarna på taket träda in. Som backup finns även luftvärmepumpar och i sista hand en el­patron som kan hjälpa till att värma luften.

Fastigheten har en beräknad årsförbrukning på 47 kilo­wattimmar per kvadratmeter för värme, varmvatten och fastighetsel. Hittills har den legat på 118 kilowattimmar.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer