BIM-arbetet i Hallandsåsen prisas

2012-12-06 13:09  

Efter många år av problem får tunnelbygget genom Hallandsåsen äntligen ett erkännande. Det digitala arbetet i projektet har vunnit första pris i en internationell tävling.

I Hallandsåsprojektet stoppar man in information från utfallet av tunneldrivningen rakt in i den tredimensionella datormodell som används för att planera installationerna. Det har gett teknikkonsulten Sweco segern i kategori Järnvägsinnovation på tävlingen Be Inspired Awards som nyligen avgjordes i Amsterdam.

Själva tunneln projekterades för länge sedan och borrningen pågår för fullt. Men hur banan, elen och signalsystemet ska dras planeras just nu.

Tunneldrivningen genom Hallandsåsen går till så att borren Åsa, i takt med att den bearbetar sig in i berget, klär in hålet med stora betongringar. Informationen om hur ringarna har satts upp förs sedan över till projekteringens tredimensionella datormodell.

-Vi kan generera ut i en modell exakt var ringarna sitter så att vi vet var vi ska sätta installationer för att inte placera dem i jobbiga armeringszoner till exempel, berättar Daniel Ahnsjö på Sweco, som hjälper Trafikverket med projekteringsstyrningen.

En del av informationen från borrningen lämnas automatiskt från borren, en del mäts manuellt så fort en betongring har satts på plats.

Datormodellen är också till nytta när borren hamnar några decimeter ur kurs. Då kan man ur modellen beräkna var den kommer att återansluta till kursen.

-Vi kan få information från borren och projicera vart den är på väg innan det har hänt i verkligheten. Då vet vi hur mycket av projekteringen som kommer att påverkas innan de kommer tillbaka inom toleransen, säger Daniel Ahnsjö.

Metoden att använda tredimensionella datormodeller när byggprojekt planeras kallas för BIM, byggnadsinformationsmodellering. En stor fördel med verktyget är att det går att göra kollisionskontroller mellan hur olika leverantörer planerar att dra sina installationer, för att se att de inte krockar med varandra.

-Projektets tidplan sprack -97 och nu tycker man att det är väldigt viktigt att tågen ska börja gå 2015. Förseningar får inte inträffa. Att jobba med BIM på det här sättet gör att vi kan få reda på mer och får bort potentiella fel, säger Daniel Ahnsjö.

I Hallandsåsprojektet har man infört en ny typ av arbetsprocess när det gäller användningen av BIM. När kollisionskontroller har gjorts skickas resultatet ut till de olika projektörerna för att de ska hinna förbereda sig inför samordningsmötet. På så sätt hinner projektörerna från de olika teknikdisciplinerna prata med varandra och ta fram förslag till lösningar före mötet.

-Då löser vi problemen på mötet i stället för att alla ska få en massa problem i knäet. Det har varit väldigt bra i det här projektet, säger Daniel Ahnsjö.

BIM-modellen kommer också att användas för maskinguidning vid markarbetena utanför tunneln. Det innebär att grävmaskinsförarna har hjälp av GPS-teknik. Via en liten dator i maskinen kan föraren se i 3D-modellen var han ska gräva. Då behövs inte lika många utsättare som mäter ut på marken var gropen ska grävas.

-Entreprenören kommer att kunna bygga mycket snabbare och med högre precision, säger Daniel Ahnsjö.

Han har svårt att säga exakt hur mycket projektet har tjänat på att använda sig av BIM i projektet, men uppskattar att de under de senaste två åren har hittat och åtgärdat minst 3 000 fel i projekteringen.

-Och om de skulle kvarstå i produktionen ökar kostnaden med faktor tio, säger han.

I Hallandsåsprojektet föddes också idén att bygga upp ett objektbibliotek för BIM-modeller i anläggningsprojekt. Det innebär att tredimensionella modeller av enskilda delar som används i projekten sparas och samlas centralt på Trafikverket så att andra projektörer kan ha nytta av dem i framtida projekt.

-I stället för att en konsult modellerar upp ett stoppblock i projekt efter projekt så är jobbet redan gjort nu, det är bara att använda, säger Daniel Ahnsjö.

Generellt sett släpar anläggningssidan efter husbyggnadssidan när det gäller att använda BIM. Men nu driver Trafikverket flera pilotprojekt.

En svårighet inom anläggningsbyggande är att berggrunden ofta är okänd, vilket kan leda till överraskningar när man väl har börjat bygga. De BIM-modeller man använder sig av måste därför vara lätta att anpassa.

-Vi måste bygga modellerna så att man klarar av att göra förändringar, säger Daniel Ahnsjö.

Problemfyllt tunnelbygge

Tunnelbygget genom Hallandsåsen påbörjades 1992 men fick problem direkt med det uppspruckna och vattenrika berget. Borrmaskinen Hallborr som användes var byggd för hårt berg och övergavs tidigt.

1997 upptäcktes att tätningsmedlet Rhoca Gil, som innehöll akrylamid, hade läckt ut och förgiftat människor och djur. Då stoppades arbetet med tunneln.

Inte förrän 2003 återupptogs tunneldrivningen igen. Men vid en provborrning samma år läckte cement ut i Lyabäcken och orsakade fiskdöd.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt