Resterna av svensk leksakstillverkning

2013-12-11 08:05  

Inte ens automation verkar räcka till. Leksaksföretagen har svårt att få ihop kalkylerna med tillverkning i Sverige. Men i leksaksmetropolen Gemla finns en rest av forna tider kvar.

Vi hade planerat ett reportage om verklighetens tomteverkstad. En högautomatiserad ­fabrik som sprutar ut leksaker i gigantiska volymer. Men det hade fått bli ett utlandsreportage. Jakten på svensk leksakstillverkning tar oss ändå till Gemla, ett litet samhälle mellan Växjö och Alvesta med drygt 1 300 invånare. Där finns mer än 100 års historia av leksakstillverkning.

På 50-talet fanns här sex–sju olika leksaksfabriker. På 80-talet två. Micki Leksaker har haft sitt säte i Gemla sedan grundandet 1944. I fabriken har stora volymer leksaker producerats genom åren men i dag är dock den egna produktionen blygsam.

Den står för ungefär 15?procent av bolagets omsättning på 130 miljoner kronor.

– Men det är viktigt för oss att ha egen produktion för att ha kvar den kunskapen i företaget och för vår produktutveckling, säger Jonas Aronsson, som är vd.

Konkurrensen har blivit tuffare genom åren, vilket har krävt nya affärsplaner med nya strategier.

– 1997 blev vi tvungna att se över alla kalkyler på våra egna produkter. Då flyttade vi ut samtliga produkter som inte gick att automatisera, säger Jonas Aronsson.

Det var tuffa tider. Outsourcing till Kina och personalneddragningar i Gemla.

Men företaget kom ut ur detta, bättre rustat för framtiden. Snart inleddes en träjärnvägsepok i och med ett samarbete med Ikea. Rälsen från Micki i Gemla blev en storsäljare. De satsade på automatiserad tillverkning och fabriken sprutade ut rät och böjd räls i treskift. Men den gyllene träjärnvägsperioden tog slut eftersom Ikea valde en annan leverantör. I Kina.

– Nu tillverkar vi hela årsbehovet av räls på fyra-fem veckor, säger produktionschefen Björn Nilsson när han visar runt i fabriken.

Vi står framför pallar med träbitar i bok som ska sågas, hyvlas och fräsas för att bli böjd räls. Jo, lite tillverkning av träjärnväg blev det kvar från Ikeatiden. Det föll sig nämligen så att ett japanskt företag specialiserat sig på att importera leksaker tillverkade i Europa och beställer därför äkta småländsk träräls i små volymer och med höga kvalitetskrav.

Längre bort står också Ditte Aronsson och testar så att bommarna till järnvägsövergångarna löper bra i sina spår innan hon packar dem i kartonger.

– Visst är det mycket manuellt arbete, medger Björn Nilsson.

Leksaksproduktionen är mest inriktad mot produkter åt förskolor och andra offentliga kunder. Saker som är stora att frakta och där det ingår ett mått av service eller speciella kundönskemål.

Varje år görs till exempel ett 70-tal större polisbilar av MDF-skivor, bastanta barnkök och lära-gå-vagnar i rallybilsutförande.

Produktionen har även kompletterats med andra produkter, som ljusramper till Nobias badrumsskåp samt fönsterramar och trösklar till Bordörren NorDan.

Vid en av de tre CNC-maskinerna står Göran Nilsson och fräser en av de 20 varianter på ram­ar som finns. För drygt sex år sedan fanns där en robotmatad CNC-maskin, men nu sker all matning och urplockning manuellt.

Fabrikens enda robot sprutlackerar luckor till barnkök.

Björn Nilsson har dock sina tankar om att hitta nya kunder och att kunna investera i fler robotar. Målningen och putsningen skulle kunna byggas ihop till ett flöde. CNC-maskinerna kan få robotmatning.

Då måste han övertyga ledningen om nyinvesteringar i produktion.

Vd Jonas Aronsson vill inte säga för mycket om framtiden. Inte mer än att det är viktigt att hålla alla dörrar öppna. Att lägga ner den egna produktionen skulle vara att stänga en dörr.

– Vi flyttade ut tillverkningen av de sista fem produkterna 2007. Det var för att få bättre kalkyler men också för att frigöra kapacitet för vår nya affärsidé.

Går det att producera leksaker i Sverige?

– Det är i så fall leksaker där det krävs en hög automationsgrad. Men även då kan det vara svårt, säger Jonas Aronsson och berättar om pärlorna som gjordes av Munkplast i Uppsala. Sedan krävde marknaden speciella förpackningar, med olika pärlor i olika fack. Då var det inte längre lönsamt att producera i Sverige.

Det finns nog svenska tillverkare av riktigt små serier men ingen av leksaksjättarna har tillverkning i Sverige.

Nyby i Gnosjö har dock leksakstillverkning som omsätter ungefär 15?miljoner kronor om året. Det är mest formsprutade plastleksaker som spadar för sandlådor. Stiga har flyttat hem tillverkning av pulkor till Memo Industriplast i Eskilstuna.

På Micki Leksaker har den nya affärsplanen gett företaget en annan struktur. Färre jobbar inom produktion medan nya tjänster har tillkommit för att klara säkerhetskrav, marknadsföring och försäljning.

Personalstyrkan är i dag lika stor, 50 anställda, som på 1980-talet. Huvudkontor, lager, design och produktutveckling finns i Gemla samt lite tillverkning i små serier.

De stora volymerna produceras i någon av de sex kinesiska fabriker Micki samarbetar med. Där finns en Micki-anställd kinesisk samordnare, stor kompetens inom leksakstillverkning och fabriker med hög automationsnivå.

37 släktingar är delägare i Micki

Första industriella produktionen av leksaker startade i Gemla 1866.

Micki Leksaker startades av fyra bröder 1944.

I dag leds företaget av tredje generationen Aronsson med vd Jonas Aronsson i spetsen.

37 släktingar är delägare i bolaget, varav åtta jobbar där.

Micki Leksaker har 50 medarbetare och omsätter 130 miljoner kronor.

Huvudkontor, ­lager, design och produktutveckling samt en liten del tillverkning finns i Gemla.

Verksamheten består av fyra ben: Micki-leksakerna, Lundby Dockskåp som förvärvats, Astrid Lindgren-saker på licenser och partners där man är en slags generalagent i Sverige.

Den egna produktionen utgör ungefär 15 procent av omsättningen. De tillverkar även ljusramper till Nobias badrumsskåp samt fönsterramar och trösklar till Bordörren.

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt